Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 Kap. Fornminnen ur 11:te seklet - 1 §. Sigfrid (forts.) - 2 §. K. Jacob och K. Emund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11:te seklet. 331
Sigfrid stilla "åldrat6« i Wexiö, der han dog och blef begrafwen.
Hans graf war ännu wid reformationen till «förargelse« för de
ifrigaste reformationens männer, emedan folkets tvördttad för Vär-
ends apostel urartadt till helgondvrkan· Nu finns af honom in-
tet minne qwar, utom 2 grastenar, en med 7, en med 3 häl
Högvan uti, nära den igenwuxna Sigfridskällan nedanför Bi-
opsrårdett.
ädylika stenar torde anskaffats att föreställa kyrkor, med an-
lednin af Zachar. Z: 9, tills kyrkor huuno uppbyggas. Tretalet
utntär er Gudonien, 42talet tvar werlden, som föreställdes med 4
hörn. Gud, inwerkande i werlden, Uttnärktes derföre med 7:talet
l= 3 l- 4). Deraf, fågrt lärda, det prophetiska ordet om 7 Gads an-
dar. Deßrt begge stenar förtjetta att frias frän förstöring. De äro Vår-
ends äldstri Domkyrka, derifrän Sigfrid börjitde bruka det wapn,
som han hafde, swa font waro bone oc gudhelik akallan or
læt sina mödl)o wara ospara at fara Um Swerike oe pre-
dikadhe or döpte folk j Gndz namn or styrktechöm iGridz
troo, font the hafdhe takit.
J sci-ipll. fet-. sv. m. T. ll träffas de åldstll Urklmdek,« tvi
ega, ont Sigfrid. s
2 §. K. Jacob och K. Enlund.
3(). K. (Annnd) Jacobs historia belyser Smålands ku-
ster, ehuru blott en gäng. Sedan k. Olof d. Hrlige och k. Anund
lemnat ftridsplatsrn wid mynningen af Helgeän, der «Stvenskarne
slogo Danskarne som hundar« — ett ord som kostade Ulf Spra-
keläg lifwet genom swägren k. Knuts harm, derwid låde ord och
harm röer olika nationalsympathier, fast politiken fört dem fam-
man, — segla de östan för Storaknngens wälde och om amal-
len lägga de till lands pä det ställe, som heter Barvik och kasta
der ankare. Men en mängd Sweufkar fortsatte att seglri tills
hivar kom till sitt hem. K. Anund, som märkte detta, gick derfö-
re i land i dagningen och lät blästt till l)uothingg. Dä gingo
alla ock i land och dcr blrf fatt thing, der kungarne höllo tal.
Mrn k. Kitttt hade sina spioner bland åhörarna Här läkt k.
Olof sedatt länge qwar och höll stämmor med sina krigare, förrän
han for fyrst utn Snuilond ok kom fram i Vestan-Gant-
landi. Cnligt registret i F. M. S. xll D. skulle Baroik wara
fjärden wid Norrköping Orimligheten är uppenbar. Mansegla-
de ej pä en dag frätt Helgeå till Briiwikett. Och tvar man wid
Bräwikeu, så hade det tvarit en stor krok, att taga lvägen till
Vikett (Bohus län) genom Småland.
Wt finita deremot att i Småland war en hamn en god dags-
led (wid förlig wind) frän Hel eätts mynning och wid den ham-
nen en tingsplats, der kungen sinnlade folket till tikswigtiga öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
