Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 Kap. Fornminnen ur 11:te seklet - 3 §. Stenkilska ätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litte seklet. 335«
synes saken bli klarare an de fleste frågor från äldre tider,
som längesedan allmänt antagits såsom asgjorda.
Genom förläggandet af Birkas Biskopsdöme under Linköpings
d. å. genom Linköpinzjs biskopsdömes utsträckning öfiver hivad som
warit Birkas stift, kunde det säkrast uppkomma, soin Adamus
kallat en extension af Ostergötland ända till Birra. Harris
följet-, att der redan långe warit ett mißionsanläggning i Linkö-
ping. Uppmårksamhet förtjenar det oek, att Johannes Magnus
och Meßenius, hwilka säkerligen egde äldre nu sörkomue klosterurkun-
der, och thzelius, som, da det gällde hans egen biskopsstol,
wal ej såg förbi någon uppgift, i Upsala stift ej känna någorr
Biskop före Nicolaus, k. Stenkils brodersson, död omkr. 1—130;
iStrengnåg stift ej någori före Gerda-, död omkr. 1159; i
jVesteräs stift ej någon före David,död omkr. 1080 eller Amund ,
som tog ester 1100; då det-emot i Linköpings stift, enl. Meße-
nitis, en Herbert på k. Björrrs begäran hitsiindts af Carl den
Stor«e —- err mening, som gillades af Claud- Ornhielm, ehuru
den ogillades af thzelius, som med skål ansåg namnet Herbert
sörblandadt med en Biskops i 11:te seklet,Herbrichiis enl. en seri-
es Epim. ntgiflven af Erik Benzelius-. Meßenius går deri från
Jol). Magnus, att han låter Linköpin, s biskop och kloster uppstå
efterAnskars andra wistelse i Birra- Zetheterisconc lll.T. XV.
p. 9. "omkr. år 853 besöker Ansiar, anbefalld genom Danskakuni
gens bref, Christna kyrkair i Siverige, döper k. Olof och återmän-
dande härifrån leinnaoc han Hegibert såsoiir sitt vicarius i Swea
och Göta. Munkaboda kloster iOstergötlaiid bebos afBenediktitier-««
Det må förlåtas att wi anse denna uppgift, utom hivad Bi-
skopsnamnet angår, ej otrolig. Rimligeu byggdes den första
smensta Mißimiskhrkan wid den förstri swenska hamn eller nära
Kalmar; den ankra wid den, som det tyckes, andra gamla ham-
nen eller der Motala ström ej längre kunde anses som hafswik, såle-
des wid Noor, dec Munkeboda uppstod, hwarifrån wågenwarkort
till Linköpiiika den tredje torde blifwit uppförd i Sivealands största
handelsstad Sigtuna eller ock wid Mälarens utlopp i hafwet.
Märkmärdigt är, att Herbert angifwes som en Belger. Mes-
senius låter honom anlägga Linköpings domkyrka och en sten,
huggen i 16:de seklet, uppgifwer ånnrt i denna kyrka: Fiemmes-)
kompis Lincopensim Ulm Cli«"s««rs«l-)«J«m7’atr«n est leoc zemzoiezm
Feil- lkesge Benins . . . . Wl« se i sjelfwa det oriktiga årtalet ett
uttryck för ett troligeit riktigt minne as sekel och i teßa minnen
as tidig Christendom i Södra Sioerige ärr ett skäl för Bircassör-
låggande i samma del af wårt rike.
å Swea biskopslångderne begynna i 12xte seklet, börja Gö-
talångdcrne i 10:de och 11:te. Sigfrid i Wexiö ankom före
1000 och Thokgot i Skara räknas ha uppträtt som biskop 1014.
Bircas fall torde, då ej hamnstaden, utan Kalmar förstås,
allena kunna utmärka den mindre namnkunnighet Kalmar måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
