Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 Kap. Fornminnen ur 11:te seklet - 3 §. Stenkilska ätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 sotnininnen se
öfwcr Sivealand sträckte sig nog ej Siverts spira Under de Zaren,
möjligen ock bfiver Ostergbtland, detta räke, in i hivats hjertit de
begge Erikarne mattat fora striden. Meri forn Inges lilla här
sirar i Lstergöiland förstärktes, få fe tvi att Christendomen der
ockiii egte djupa st)inpitl)5er. Längre an i Sodermanland hann
k. Sivert iii-pil ej döda Biskooitr oct) flörta christna altaren. HiinH
Spabodde, font slog S. Eskil i pannan med stenen, tvar tval
ei hednisk St åkarl eller prest ’). Nu tog Inge kutigadiime"äiit)o
öfwer- Sivcartie", enl. Geijer, återupprättade Christendonien och
förestod riket till dbdsdiigen. Sainregeringen med brodren Hal-
steitt synes warit mera de facto, att de jure. Der behofdes nog
en resideritnce intig qtttar i feder, sedan Inge besegritt hedendomen
i norr. Nu renades Upsalateitiplet genottt eld och tvatdt kyrka —-
nu, nian niiirke det noga, 254 år efter det i Birkas rike den för-
sta cltristttii kytka innan-ides Hiiri ligger förklaringen på Streat-
nas hårdnackade hedenktirlekz tv den ligger ej uti södra Siveriges
större naturliga tvist)et. tngd eller chrsiiendomskiirlek.
Ett nytt tniite, likt Danaltolms 951. hölls nu mellan k. In-
ge, k. Magnus Barfot och k. Erik Ejegod 1101. Wi tveta naaot
ont giiinfen, font nit bestämdes mellan Swerige och Norge. Men
Danska turisten mar det- tviil ej blott font åtlådare. Aitriidde han
nu det Oland, font han jbriit ansett for Dansk tillhörighet? Nu
hade Swerige en- raskare kung, ån 951. Ellek har Erik Ejegod
aldrig innehaft Olaiid eller det tvarit med Danmark förenadt, ont
ej innan Gortti, efter Danmarks eröfring, detsamma aftriidt?
Mait åberopar Marcus Skegakasions Droitqtvade ocb beräknat- att
Er.k Cjigots anfall aiiiig hann-id for ?lsbjisrn,O«land-Jarlens,fall.
Men då nn ar uirkdt, ati Asbjotsn tvar Jarl öfwer Danfka ölen-
deti d« å. smidarna-, fä bortfaller den nämnde eotnbinationen. Hos
Viatkns stiir lEjs dana, htvilkct blott säger ett dansk ö. Sri tvtdt
tvi fet-stii hans Drottqtväde, är en inlöpning för storm i en tvän-
lig hamn, men ej ett krigs-anfall på Ct)diina i fråga. Dylåkt
namnes blott ntfördti Wenden. J Knt)tl.-Sag. tolkas Eydana
font Oland; men dek ar en så stor niangd uppgifter i strid med
betoislig historia, att det betyder litet eller intet. Se här:
Flanstuin ltiitifolia tieystirfel- Folkiröstarn lad’ Flottatr wid
datt fittt brittiiknida höstligt
örr tvist bad otdntn laesa Fradgatide stranden. De kalla
«j Liit niißiitzt är, att lätet Sigfrid tvid detta upprors utbrott hälla pli att
i Strengnao grunda etc Ernst-etsat Ulf S. Cjcillr legend te tvi att Eftil
enifotn tvid zers ((thilstnna), da BlctiStveit leiitniande tratt thing alra
Svia fatt ett Ittittrer titet ehrijtendetnen i gainj. Liljem it: Ml i Sorijtlt,
ror. Sr, iiijisr Sigfrids-i namn i stallet jet Ejttliz, torde Ziflniethns t vita
s. ciinuij regis Dati. insett Eskils iianiit i stallet ter Ytgtrito(alltiitts1ii
namnet ler till Sigfridsia charakteristiien, foiii ses t ser-pil. r.« stj. T. il.
389). sildin eii har ETil fasts-ni Sigfrids capellanttö efter Sigfrids bod
gatt etuiet til tvaga o fot-anledt, att Sivert Jdelatra tvattde folkets harm
mot Esii .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
