Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 Kap. Minnen ur 12:te—17:de seklerne - 2 §. Swerkerska och Erikska ätterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12:t0—17:de sekler-ir. 341
2 s. Swerkertka och Eriksia ättertte.
Om deßa ätters inbördes strider under ett sekel har man tyd-
ligen en blott halfklar föreställning, då man anser, att ortaktsn
dertill legat i Jngsalds förenande af Swearike ocl) lVestergöts
land i 7:de seklet sanxt Sigurd Rings förenande af San-a-
Westgötawåldet med Ostergötlcmd i 8:de seklet. Swea och
Göta hade nu i sekler sammansmält. Minst troligtär,att Gom,
som länge under Olof Trätiljas ätt, stolte öfwer en Erik Wä-
derhatt och Erik Segersäll och Olof Skötkonung, ej iorsokt att
framställa throncandidater, nu så enwist genom flera leder skulle
drifroit fram en dylik wid hwarje konungs död af den dynasti,
Sivearue gynnade, om ej nya politiska förhållanden uppstätt, som
gifwit Götarrie större föreställningar om sin styrka. Birdaliinds
tillkomst war ett dylikt nytt forhällandc; tidigare Christendomsnit
roar ett annat, som lik-väl snart fokswann att werka på det poli-
tiska, sedan Swearnes pretendentsätt hade till stamfader ett Christ-
ligt helgon.
Fiir att begripa denna Swenska "röda och hivita rosens" stri-
der, derunder de förenade rikens hnftvudstad tydligen wisar sig lig-
ga i Smålakid och det södra Sweriges pretendentätt synes utgån-
gen frätt Småland, fordras en ny uppmärksamhet på det nya
föremålet för historisk uppmärksamhet — Virdalaud.
Alt Götar och Virdar sammansmält till gemensamt mot-
statid mot Swearne, wisar sig snart. Anledningen war wißt
ej Virdarnes anhängighet till hedendomen, säsom warande rumsa-
re, än den som fanns hos Swearne. Denna äsigt saknar all grund.
Sakrare war första anledningen till partibildningen Götars och
Virdars tidigare Christendom under chearnes fortfarande enmiss
het wid den Upsaliskti hednaculteci. Men dynastiska förhållanden
tillkommo.
Det är klart, att Erikska slägten war Swearnes ort-tendent-
citt. Med mycken anledning antaga wi, att den räknades härstam-
ma "irän gamla kungahuset," således det, Olof Eriksson Sk. k.
tillhörde, rimligtwis genom en af de samme 2:ne fallneg Erikars
ne, trän htvilkas ätt, wi trott oß böra härleda skrik 2lrsäll, fo-
nen af Blot-Sn)en. «den mäktigaste manneniSvitl)iod". J l?:te
seklet bör det ej inom en kungaslägt wam utan all wigt, att akta
på ättens märke-. K. Erik den Heliges sonson Erik Knutsson för-
de i ännn sörwartidt signet t2:ne motstäende Leoparder (fkamseende
lejon). Liknande märke träffas särdeles i trakten omkring Klings
Husby i Upland å runstenar-. (Leion ä dylika äro wanliaast illo-
land). Eli runsten i Lis-lena sockeii med de2mot lnvarandra ställda
lejon är rest ätIokund, ett namni gamla Yngliiig.1sl.’jgteii. Endy-
lii finnes i Ulleråker med namnet Totir, sorti gamla langfedgare
tillade Blot-Swens fader, och namnet Iwar, som bars af K.
Erik IX:S broder. Pä en runsten i HtiHl-1) Sjiitolfta socken ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
