Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 3 §. Förodinska religionen på Östersjökusterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
Formninnen nian
allsmäktige As, broarin man fordom sidor, enl. Landtmer
skulle warit Thor. Han jenrnfor släggan i kabirbildernas hand
med Thorslsannnaren, antager en äldre Oderr, broar-s namn bar-
ledeS af pers. Com, Gud, rrpeaifrvande således Thor-, Odin
och Freya såsom det Tritnrtrti, forn dyrkats föredeingan-
konrs’t, ställande Hertha orlr Illiärrgudinnan bli-nd lägre Elemen-
targrrdar, rit lltgarrenö Loke (C«ddan), Elltidgiirdsormen (rvattner)
nr. fl. räknas, deriblaer Norrtorrre, Valkorierrre, Lokalgntomlig- s
heter t. er. Ttrorgerda, Horgabrrrd och Oroa, Hroira orl) Swar-
ta Aisch begreppen ont Muspelheirn orks Niffelljeim samt Frejas k
Seid. Wi lsa ej kommit till alldeles enalsanda resultater genom
tvär Irrtrerssfning af deitrt ämne, men då Milnler rrnder sin fram-
ställning sjerf erkänt bufwndgrrrnderne af dert äsi.ft, lnvarrvid wi
stannat, anse tvi lrans partiella roirtnrsbiird af gällande wigt, då
man will bedomtna lnvad som blifroit roär ofroertrsgelse idettaärni
ne och som roi nu gå art frarnstalla.
Sä länge en rulrnis funnit-s till, lsar man säkert insett bebos-
wet att det-ät egrm err bestämd dag. AliOden—!1«ierctrrirrg, Thor-
Iuprter och Freia—Ve-rrig ej lsöra till de äldsta tidernas gudom-
lighet, kan man rerart sluta deraf, att deras dagar äro de sista
s
i rvetfarr Flikäriligt är, att resta Erk-Jar i Norde —- filmvisnin-
slorifia personer — rorlle anses for äldre natur-gudar, der O-
densJJJJierrrrrii urbild är Solguden orl) Fr«eja—§.)«eneri6 urbild
är Ellsrrgudinrran. Diez sin-s oeb rljcs Linns ftä framom i
dagarnes rad, fojde af ert Tors-Mattis dag, om broars ald-
sta betydelse roi nu uppskjuta att yttra ost, men anse oß ändå
kunna nämna, alt deser 3 dagar synas hafroa roarit frstdagar
under den äldsta l)ererrdorrr, historien plägar utwisa, dit olikrt
starrrmar bland beslägtade folk delade stir dyrkan mellan «Solen,
Marian och all himmelens här-«-
Merr ert dag ligger framom desrrt 6. Orl) tet är gudsdyrki
ningssdagen i derr äldst.r religion, som kan med skrift bitvisa sin
ålder. Hos Notrrarne bär han namn efter Saturnus, font
inom klasziifa mr)tl)en war utan-set för« en engndgcult, — min-
net af en fordom rankande ntorrotlersm, som efterträdt-) af en tre-
gudactrlt, sannolikt fetau rrrr)tl)osopl)er uppstätti Orientert, refleetei
rande pa artif, paszifotlj neutral ir«ft,pä förfluten,närroarande orl) konr-
mande tid o. nr. s. Tz Elkorden kallas dagen Lögersdag Wikan-
na den manliga härlrdrnngerr Jiast anmärkte mot Qveierrs (Her-
ntod 182.5——26 p. 42,), art Lot-dag kommer af lena silke lavg ,
eller lagl: ett bad, roar-ml bad, icke af lat-gr, ännu mindre langr «
eller« lögr: watten, wätjla, helst han på Isl. beter Lang-tisdag, :
ej lager-dag. Wi tro ej att lsäri ligger rrrer lseroisatt än art Ja- !
ländarrre ansett denna dag benämnd af bar-, del rrrart sor· ofrigt -’
sirtner af fynonynret twätiedag. Wi kunna ej drrfore neka moj- 3
liglsetea, att lågande irrnnai fä namn af ett Numeri, som an- x
sägs ge kraft deråt, ert Logi, en Loke eller dylikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
