Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 3 §. Förodinska religionen på Östersjökusterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräkning. 383
förklaradt att betyda hölj ålder, påminner ont Tidsgttretts, om
Chtenos’ uamn"«)t sh. Denttcsz attribut tvar Orttren bitande sig
i stjerteu, Malnian tignm"i Jrntirsrtl.). Sanuna ortntvar katti Ut-
gårdspalatfeL Saturnö prest war smartiliidd ME) Dett stoarte — Sur-
tur — ar ett af lutftbrtdtttättttett på Lokes skepp. Sjelfnte Ldins
korts Hugin flyger ttt frän Lokes« palats. Och korpen synes zin-
ttu i Reafan, Lodbtoksfauatk Otter-rit låg Lokes rike. Ett Ost-
rike war LodbrokT Swinet offrades tvid Saturnalia Wild-
stvinet tpar Gudarnodreus offer« bos Æstnerue. Frejetö galt offra-
des toid dett tttotstvarattde festett i Reisfgötaland. Julgaltetts bild
fes på många bord i Värend, det ej sa längesedan tjenartte äto
wid prestlizje lntsbbnders bord julafton och ståndspetfoner togo sitta
tjettatsc itt till deltagare i sitta jullekar. Iermveden påminner ont
det land, der jern togs oftvan jord i berg och sjöar och der hära-
der ännu kallas Jeder eller dimiu. Bedungar (Fiutved, Norrtves
dinge, Upputecittge). WIN) Etttuitnte, som Eddtttt anför ont Tlntrsz
östetfärder, synes betvaradt l)t"-«r. Hettt sof i tummen på ett Jät-
teö l)andste. Wid Tutnlinge rör nära Blädinge katt tvål wur-
meu att föret alla fornlemnittgar in i Blettdasagan försäkra, att
det- hwilar ett af Blenda slagen Getteral Tumling; men folkets
allmänna såan är, att ett jätte öst det riiret nr sitt handskes tunt-
nte, i någon ond afsigt mot kyrkan. Der torde således ruinen af
det gatttla runda hednatemplet skadas. Saturnus uppenbarade sig,
påminna tvi oß, fottt ett höst. Dett allmännast omtalade midske-
pelseguden, således dett säkrast antagliga fornhedengudeu i Små-
land, tvisar sig tinna, da hatt uppenbarar sig, i skepnad af en
häst. Detttte bor i toattnet — tingens ursprung enl. Benttsnty-
tlten. Htvem l)ar ej bört omtalas Necken! Oelt denne fan ej
sägas tvara nämnd i Eddorue, om ej som ett tillnamn åt Edda-
läratis öfwergud Odcu («)t’ikar). Det antyder att Neckett tvarit
majorers-: gents-mt. Hatt är musikens gud. Nesxietts polska,
sjungen af Frtt Bochja, sädtttt O. Lindblad den uppfattat i sitt
hetnbvggd, förtjusar nu Europa Lch Ikea-ett iilstar Fröja Der-
ottt handlar hela Neckenss musik. Ar Friija, Freia wara fäders
uttal af Ill)t«.t (derotn nedattfiir), sa minnas tvi att Rhea tvar
Saturns maka. Wi hiiunsisa hat-naiv till kViinuessången iVareud
ont Rettetts frrfärrigaude af Frejas rott (Ltiou). Men ej blott
Teckett uppenbarar sig sotn häst. Tenna figur ikläder fitj Sa-
tan -—— tttatt all grund i Bibletr J Brehult i Wål·c11d dansade
hatt tom häst hivar ttatt pa ett loft, som träl ännu ftar qwar.
Ett mau, hivats son ej längesedan träffades, stöt en gäng «den
ttore bristen« i pannan. tlii ett kyrkgard iWesrra härad sökteman
bortlasa "den stvarta ljåsteu" i flutet af fört-ii seklet. Detttt allt
«) Har Jetltafutet kallat-s Cbrottinnt, derfere att Greker (sas. Pytheas) futt-
uit eu Chreuoödyrkan i Nordell?
") Se ljarefwau p. 130.
"«j Se oftv. p. Stö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
