Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - b) Apollo, Gudamodrens son i Hyperboreiska culten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 Fornminsien utan
i en hel måttad, då solen neml. war i kräftans tecken. Gamm-
512 Isak-tw- if IlMcog J, stigmata sanerat sjuke-ex Fragm. ur
Pytl. i Cleomedes cyc-l. Theor. lib. l. c. 7). Han är UU såle-
des nara polaren-klen och säger sia sjelf wara i de aldra nordli-
gaste traktema (-H» sorg Bo eorrirozg trim-tex nära Jöhafwet
(z-«,-7«; risg- 7tx7nz7nfag Za»citn,se)· Då hann man till Notden
på li dagar ester det man len-mat Britannien (a’-TJ THE; Boe-r-
eotomer yrde-; Jonny-) Hiir war bebodt oa) Pytheas kunde
tala med Batbarerna. Således wisade deßa honom midnattssols-
landet, hwilket kallades Solgemaket (ot5 sök-zwin- of lii-p-
Bczpoe -rr)» rjMw stoft-Zn. Cni. Fragiti. af Pyth. i Cosmnö Ge-
ogr. Christum. hos Montfaucon i Collett. skatt-. T.2.p.149. eller
cir- sösfzwon tjztfp oe· Bay-Zapat, Smu- eZ IPX-ag xvii-tatar.
Elli. fnlng lff Pyth. i Cemjnus Linni. Astron. i Peel-kvm Um-
nologiis p. 22). Längte kunde de ej segla, ty här börjadei haswst
lefm sig eller bli som ett lungemos, hwarunder det l)warkenlif-
nade has eller jord eller luft utan en sammangfutning af alla des-
sa olika elementet-, öfweraaende till en is, hwilken låg som ett
band kring jorden wid Notdpolen. Nn blef nödigt att stynda mot
sydligare trakter, ty man kunde ej sekzlsi langre,1nen ej ellsrfortsätta
resan genom att gå på isen. E) Saledes måste man öfwergifwa
hoppet att kon-nm till Solgudens soffamnmre, Solens hug.
Men man kunde dock omtala det od) på Phoeniciernas spritt het-
te Solhtts SR TFT eller Bethiei. Men Be bortföll oftai dylika
sammansättningar. Man hade ett Phoen. stad Tenißa(Betl)nizza:
blomstrens boning), ett Tegett lBethegeax dalens hus), ett Taruda
(Bctl)arnda: kriugierandets boning —- ett "själahuö" för wilsesa-
· Det år denna bestrisctict af en Nordnolserpedition Utflde PIT kkt sitde
. . A . . - .. . . « ..
som ex tvak tvantt att uttrycka polarseuotnener, sent bliswtt lila sa muz-
sorstadd, ,som isa-; rapakseøg hos samme Pytl)e,ag. spatt minnet-:
mer tjat-cter mir« ting-, elit-Är- mmnguaxc » Mem-«-
, ) ! s . s- . s
AXELWOU ZetÄotrszu somt-F, tit- t« eks-Jef- IIJU 7712 zuz ryt-
,’ ) «–8- 1 I , 1 » c
kir-Merton- mquoltcu Jem »- mitefzutita Isac murm- m;
, — - 7 » s- · , . — ’
cit- dzsszuuti ört-tu TO» Lill-Oti, zetz Tors Aopötsruti7 Kiel-TF
- I
ister-not- zisraktzonxa« Att de Barbar-er,l)årtk1ltc, hade samma fornk,
sotnde·, hwilia annn tala tvid deäk1 kuster, funkis man tunna sluta deraf,
att dekxe ocksa falla Ja:»iaswet Lefwetssjön lSe Ponlitni tisse-riktl; Dziniæ
p. 747), hmartvtd tvi erinra , att Adam-ca Brem. for omkr. Hul) ar jedan
kandc tsar i Noi-den ett marc, qund biter-so dicilstr. AllntoaeniSmerige
saaer litium der ett tvatteit borjar frysa, att "det lefrar sig«ellerar«lift
ett lungennnz". Wi kanna, att man welat fot-smaka Pntheas, begabbad
for uppgiften attflttt tett bannets lunga, med ferslagsmemngen, att han
kant Viedttstt eatstllata, som ej ar fallsnnt mid Marseille-vinsten och sa liknat
Ishatwst Ioid detta bletdjnr, denna "—t;mfslnnga". Det nwre nnszt "m«1gna
cumsifutiiere piinsss".»ål)ien kallas Isiiaf derunpeännnlefwerfjöxt, kallades
vett sa t HedenliöQ sa blisiver jit rimligare att iPnthcao uttryckte ett tör-sot
att ösivetsatta detttt Barbara-uns namn, dcr han kan ha forblandatlefwer
och lunga t deras sprak och ändå tagit sig fram i samtal med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
