Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - b) Apollo, Gudamodrens son i Hyperboreiska culten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräkning. 425
den gammalmodiga lärdomens färg. Men en kritik, som bemär-
ker det rationella, antingen det år gammals eller nymodigt, si-
ledes antager det förnuftsenliga, att namnet på en ny ide, så
mäl som på ny wara gerna följer från det folks språk, derifrän
det nya kom, skall tväl rimligast härleda Beel, solgudens namn,
frände Phoenicier, som onekligen handlat på deßa kuster och
således dcr måste sprida sina ideer. Cddan wet, att Jotnarnes
Beli efterträdts af Vancrnas Frej. Frej, säger Mthen, hade
slagit ihjäl jättett Beli med ett l)jorthorn, ett uttryck, som tvär-
ker minnet af solens hjort och Apollos förtoandling. Man har
trott, att de gamle härmed antydt, att hjorten fällde horn, då
Wårsolens makt började rått förnimmas. Baal, Bel, roten till
Apollosuamnet, kunde tväl ej gerna saknas der Apollos och Di-
anas moder dyrkades. Att en konung fördrifwits frätt Rheustranden
for inträngande i Belstemplet är redan anmärkt (p. 90). Jsländska
sagorne kanna ett Balagarsd, Balgard, eller BelgardiBinlatid
(Pommcrn, ej Finland). På Schönings chatta ser man detta
namn mellan Oder och Weichselsiriinkikteti i Pommern. J Sitga
af Thorsteini Bcearmagni Wajor Domris eller Domo Major) be-
rättas, huru Norrmannen Thorsteiu B. i Olof Tryggwassons tid
auftr fyrir Balagardssidrt stig,då solett nyßuppgätt, en wacker kul-
le i en skogsuthuggning N) och dekpå en pilt, som afklippt hå-
ret, hwilken bad: iitssodec min! fä du mig krokstafmin och band-
wetlingar (toantar), ty jag toill gandreid (trollridt å warg) fara.
Nu är fest i heiminum nedra"· Dä kastades stafwen ut, lik en
ugnsraka och goßeu satte sig på klippen att rida som piltar pläga
och drog wantarue på och gaf sig åste1d· Th· som sett uppa,
gjorde samma bott pä kullen ock) sick samma gäfwor, red å stad
och upphauu pilten Te kommo snart till en flod och kastade sig
deri dä det roar som om de farit genom en rök. Snart fingo de
sin syn åter-. Der kastade sig floden utför en klippa. Nedanför
roar en stor stad i ett stor obebodd interj. De redo inistadeu,der
folket fatt till lbords ihusenz men de redo djerfr till slottet. Dertoar
gästabud. Main drack ur filfwerkärL PA bordet war allt af guld
och blott wm satt dricka. Jngen säg de aukounuaude, fä widt
Th- tttci!’klc- östng oih Drottning futto i högsätet. Alta drucko
oci) woko glade-. Friiti Judialaud och berget Lucanus kom ett
sändebud, splllitnnandse, omen Jarl font ock tvar Huldumadr (dyr-
kade Holdam MUD Han förde med sig ett härlig ring. Denna
tog Th- friin kungen liksom duken pli bordet med t2insatta ädelste-
nar beprydd och gullriiuder,lfwarpa hanflydde. Han upphaunswid
an af de förföljande, men nu kom goßenmed rakorne och de hun-
no begge ofmer an till kullen, der deßii femte tvautarne återlem-
uach. Ter roar ett filister, der Th. såg inz 2 qwiunor sutto
«) Venda Temf Vindlaud Sc härskan p» 163 « als-»
") Luciluga i lat. off.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
