Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - b) Urdashult eller Virdas lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräkning. 441
byar, blifwande som Christna för deras nedbuggande, hivat-om
se p. 172. Kring detta tråd sökte ofta barnsängsqwin-
nor i Våreiid att famna, för att få en lindrig barnahörd.
Atti barken inskriswa sitt eget och fästmöns bomärken ansågs
ha en magisk kraft. Mt)cket wisiir att trädet fordom warit
föremål för folkets dyrkan och inpaßadti systemet af en Gudinnas
cult, soin war äktenskapets patroneßa.
Tydligen ha wi i de 3 Nornerncleetrogen-zoeles eiz la jon-
ens-ze, hwilka badade sig i Frankernas Urdarbrunnar (Griinm D.
M. 242).
Men förrän de nedsjönko till Fe"er, hade de warit Fata, O-
rakler. Urd är, som wi sagt, Vyrde, Ur-modreti, Latona, det
dolda Odel· Hon omgns af 2:ne mör, der hon war Horgens
Brud (Nerthus) i Hladetemplet. Kanske roar det så till en bör-
jan och deßa torde då warit Modreiis barn såsom begge qwinliga,
Månan och Sunna« Wi ha sett, att slutligen 3 mör utbildades,
som Gratier eller som Parker, bakom Osivergudinnan. De woro
Shakespeares Weirdssisters, trol. så benämnda bland A:g.:S. ke-
dan wid Ostersjiins stränder.
Saxo känner personer, som besökt detta de 3 mörnas oral-el-
Hotl)er, en dansk kung, som bekrigar både Oden och Thor-,
kommer under en jagt till ett tempel för Odets gudinnor, hivilket
ligger oswan hans eget rike i er: skog. Wågen war obanad till
bett heliga orten. Templet kallas CIO-solade tisngmzmst«!uc-st-«t«rem.
Ett slikt stalle, hwilket en Dansk kung, som jagar i siit rite,
pästdter i en skog utom. rikets gräns, synes just" ligga der wi
finnii dearbrunnsmythen på folkets lappsk. Wågen "gcnoin
Sk.ine till Vitend war obanad ännu i Sigfrids tid. Ctt Mi-
mersorakel låg nära de tre Gudinnornas· Hother wisades till
detta, for att fä en upplysning. Men ett segergifwande balte nick-
tes honotn af mörna. Eii sjö Miniie med eiI klippa, tjivarisrån
orakler hemtades iii i sednare tider, liageri trakten. (Saxos
UTinmninng, Eddans UTnner och Siignens tistnne synas
werkligcn ha något gemensamt) Danskarne ansågo deßa orakler soin
främmande. De aro sör dem en finsk trolldom. Men deii Finsta
trolldom, en Dansk kung kunde stöta på under det han jagar i
sitt rike och förirrar sig utom deß gräns, kunde ej wara de Fin-
nars, hivilkas språk en Dansk kung ej förstod, utan inbyggares
eller grannars af det Finrveden» eller Finland- getlvtn hwilkek K.
Birger drog på nppresan till Ostergötlaiid (Smål. Besit«. p. 2.),
säl. Saxos Pl)oeonia, deri P. E. Müller finner Finrveden, ej Fi)-
en. Fridlef, en annan Deian kung bos Saro, besoker, som det
tyckes, samma Conclave. Jiiuti ett Sacellum finner han 3 saken,
hwarpå 3 Gudiniior sitta, som utdela Odets lotter. Ett dylikt
ödets tempel beskriswes närmare i Helga-qwida.
J denna Helga Qtvida, der Geijer finner åtskilligt som rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
