Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - b) Urdashult eller Virdas lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräknirtg.
ptt oart brttpr Griina Du war Granes brud
ii Bråvelli. J Bråwalla.
hu Gullins Du Gullins
geitr mjölkapir o. d. Getter mjolhde m. m-
Widstrackta falt på en Varins ö, osrvan VaraniVårend
kallas än i dttg Bråwcrlla.
Finn Magnusen har i Annaler f. N. Oldf. 1840—41 med-
delat en grundlig afhandling om Astrologiens utbredning till Nor-
den, hwaras man ösrverbervisas, att den hyperboreiska sol- och
mändyrkan warit en gren af den antika stjerndyrkan. Metrt sitt-
ner det att besökandet af Coaclave Virginuns, det den qrvinligt
kladdet mannen, som enl. Saxo kallades Vecha, också sattsoch forn
roar deras Sacerdos, deras Gallus), ej blott afsåg, att fä gunsti-
ga ord af spåqwinnorne, utan att få utrönt, under hwilken stjerna
barnet war sodt, da man sjelf uppgaf dagen , och hlvad den stjer-
nans betydelse war i det gällarrde astrologiska systemet. De gyllne
sinrmar,sotn Uppsastes i Mansalen wid Helges sodelse, utgjorde nog
ett "stallande af horoseop" eller ordnandet af materialet for att ut-
taga de11 ej godtyckliga spådomen- Zodiakens 360 grader utgjor-
des af 3 storhundraden (3 X 120 = 360). Hwar af de 3Htts-
wud:Nornorne hade sitt hundratal att regera, det tvill mäl saga,
hrvardera af de 3 Nomornc i eonclaven hade roäl sitt «100:tal att
görer besked sor. Markligt är, att Barcndsbon raknar storhundra-
det annu då han salter haltn, sadesgudinnans gasma. Fordotn
räknades ockses boskapen och såren i storhundraden. Detter af
Saxo i Danmarks narhet kända Orakel hos Byrdsystrar, alldeles
sådant det beskriswes, då stjernornes mening med Helge Hitle-
dingbane skulle utrönas, erinrari mycket ont Egyptrska presien
Mattetos skillring om ödets starka trådar, som wafdes af stjernor-
nas omlopp genom de mäktiga Gudinnorne. Seneea (Tragikern)
wet, att Orpheus lakt Geterne, huru Parkertre eller Moirerne
.spunno ödets trådar mellan polerne o. s. w-
J Solsangen klagar den olycklige, som sran ett Solbergs at-
testnpa synes wilia kasta sig ut, loantande derester ett helt annan
ewighet, ärt de Odinska slask- oeb gettnjblkssalla slagsmålen, hurtt
han roar född under en olycklig sticrna — talesätt, som qrvarblif-
rott i sa många språk.
Hoppets stjerkm flög, Högt upp den sor,
Dki född jag mar Ej stink dett ned
Bort frän mitt bröst. Att den hwila kunde.
Jac. Grimm har i Tyskland ännu trassat en dyrkan med bug-
ning och bon för fodelsestjernan. Anna i tvär barndom trodde
allmogen p.i "Bondpraktikans" astrologiska del. Och gamla arvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
