Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - b) Urdashult eller Virdas lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 Fornminnen utan
damers Det roar midsommarsafton, då jag kom, nära solned-
gången. Hela Rhtnstranden war full as qivinnor. Jaa tör-
wånades. Hwilka former, hwilka ansigten, hwilket skick! Jag
stod På en kulle, der jag kunde öfwerskiioa allt. Kransade af
wälluktande blommor, böjde dessa qwinnor sig nu ner, blottade
de hivita armarne och badade dein alla i floden under upprepan-
de as ord, som jag ej förstod. Förundrad frågade jag hivad det-
ta månde betyda och bles upplyst, att det ivar ett Tganska gam-
malt bruk hos detta folk, särdeles den qivinliga delen, samt att
man nu war wiß, att ha aflroiitt allt det kommande årets on-
da: att det war en lust-sand minne-. qu önskade akt Po och
Tibern lika raskt wille på sitta wägor bortföra mot Illyriens och
Afrikas stränder tvätt onda i Italien, soin Nhenen anses bortfö-
ra det härifrån till Brittiska kusterne. Men tvära floder, som jag
förstår, ha trögare böljor." Möjligen uppkom bruket att en hivar
skulle ho eau de Cologtic —- watlen ställ Köln — från Wldskt’p-
liga föreställningar.
Likrviil hade i äldre tider badningen skett fullständigare. Patt-
sanias wet att Inno sjels badat i en källa och derigenoin revir-
ginerats. J samma förhoppning badade qivinnor der wid dyrkan
af Ofwergudinnam Stiindigt, stiger Salverte, grupperitr sia i
denna symbol en jungfru, en grotta eller kula och en flod, källa
eller brunn.
Löjetråaeti Urdas hult iir ock bemiirkligt för sitt namn.
Hartgrepa l)anivisar, så afsöndradt framstående bland de öfrige sag-
nens och minnesmärkens qwinnonainn jenite Urda, nästan oemot-
sägliaen till Eddan och Saxo, der det eaiia namnet möter oß. I
Scalda ar Hartgrepa en Visia, (en Jeleda, en Bleda). Hos
Sitro sjunger en Hartgrepa en magisk sting och ror sig i äfwen-
tyr, som tyckas ha tilldragit sig ofrvan om det Skåne, inom
hivilket Saxo skrifiver. Löjetråg kallas badkeer ännu i Värend.
Ninni då Sigfrid ankom till Viirend siall wid Urdarklillan
en menighet, mal ankommen dit as religiösa behof, hafwa träs-
fats, söt hwilka han börjat predikit och der han börjat dbpi1.
Men nu sanns centralcultens stalle högre upp i landet. Snart
finita roi honom saledes ivid Helgasjöns stränder —- wid Vec-
siaren-
Att centralcultenlsednare kommit till Helgasjirn, är wißt; att
den förut warit svid Asnem är högst sannolikt. J samma sånger
i Eddan, der Brswalla och Urdarbrttnnen med sitta 3 mör äro
i fråga, oinsjungcs ock en Skatalnnd, der Brynhilda innestanges
af röda och bwita sköldar, således just de fargor, som buros af
de stammat-, som bodde nedan och oiioan om de bläskoldförande
Birdarne, eller Danskar oti) Nortcener. (Helreid Brynhildar 8.)
J Edda Haitn. lll p. 377 anmärkes-, att Skatelöf ivid Olins-
siön och Blendas Moderhisg synes ha samma betydelse, font dcn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
