Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - c) Bledinge wid Salen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 Fornminnen utan
att wi, före skillringen as Bledinges styrande Ble(n)da, efterse
hivad Tacitus och hans landsmän lärt oß om deßa Germaniers
Veledek !Beleder).
Caesar de B. G. 1: 50 yttrar: Hos Germanerne finnes en
sed, att Qwinnor förklara genom qwistkastning st) (soi-til)us)
och spådomssanger, antingen man bör kriga ellek ej. De pläga sä-
ga, att, om man före nytännitsgeet börjar striden, kan Genua-
nerne ej besegras. Mem har, säger Grimm, intet namn på en
Germanisk spämait, men matiga på späqivinnon Tacitus intygar
Germ. s. att Qwinnor öfwade i Germanien stort inflytande på
krigarne, eldande dem till tapperhet, samt att Romarne af några
folk sig till större säkerhet togo som gißlan ädla Jungsrnr. Der
låg i Germanens tanke något heligt och förutsksdande iQwim
nans räd, hwarföre de hwarken stiraktade dettt eller glömde dem.
Sjels hade han sett en Veleda såsom förd sängett i en triumf i
Kejs. Vefpafiani tid. Hon hade länge hos en mängd wördatssom
ett Numen (Nucninis l0c0). Enligt Hist. 4: Sl. hade denna NTö
af Bructeriska nationen regerat öswer en widsiriickt ort,efter gam-
mal getmanisk sed, enligt hwilken man ansåg deßa täljda-kk- (cller Feec«)
som Gudinnor. Wid den tiden hade denna Veledas anseende till-
tagit, emedetn hon förutsagt Germanernas lyckligare tidskiften och
romerska legionernas förderf. Härwid bör anmärkas, att Veledan
således herrsktide, ej der tnotts brutet-ils lag, men öswer Brue-
terer lde bodde wtd Llppe i Westfale11), hwilta hade gemensamt namn
med Brockssberg — Hartzbergets högsta spets — sedan kalladt
Blocksbet g (Brockersberg, Blockersberg), dit Hexorne i Nordliqa
Europa ansägos stalla sin påstresa.") (Grinnn D.M.591.) Då
Cölnerne och Tan—cternc f?) ernade sluta förbund, wille de ha
arl)itrn-n civilem ök Vele(ia-11, hos hwilka förbundssiukek helga-
des. Tac. Hist- 4: Sö. Dü« sändes legoker Ed Civilerti st Ve-
ledism med gåfwor. Deße fingo dock ej gå intill Veledan. Men
det afstånd, hwari de måste se henne, ökade wlsrdnaden. Sjelf
stod hon på ett högt tom, gifwande det-ifrån räd och swar som
sitt Gudamäsens tolk. De sorde Pii Luppiafloden en ps-æloi«ii1 tri·
kemis sotn skänk-. lö. 22.) Hon namnes ock i ö. U- J de sör-
lorade kapitlen har hennes fångensktw beskrifivits. Slokius slun-
ger om Veledans böner. Dio Caßius sjunger om Bell-Poc.
Att namnet ej war en enskild persons, synes atter kunna
slutas deraf, att namnets betydelse war för hög Olai-lii i pl)oen.
swarade mot Nois-e- Diune i Katholska religionett). Ett ortnamn
Valada ses i Perlz Mon. Germ. l: 308. Jornandes anför ett
Götäskt qivinnonamn Valada marca. 1535 afstrefs ur en gam-
mal bok vetts-tissitstis cliiiriscicribits, i Heidelberg, hutu dctl tid
Mtm Velleda regerade in Bisuclitet is, bodde en annan Mö Jälla
«) Derwn fis fullständigt besied af F. Magnnfen i R. Vg N- »
«) Ei- Brncteruas fana, förd till Rom, wisar en flygande qwinnobild Oned
tvingat-) hos Bernt-·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
