Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 9 §. (5g) Om oraklet i Birka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidrökning. 467
re en blodig död. Det war ryktbart hos Perserne och deß orakel«
swar lersömda allt isrätt Trojanska kriget. De gamle toißte, att i
dylika hufwuden tvar en djupsinnig mechanism Uwe-» sclloliast).
Hufwndet, som kallades Mimers, läk höjt sig ur ett tallri, då
det förkunnade orakler. Böluspa fä er, att detta skedde hwar mor-
gon, liksom Marinos-stodens ora elljud. War en Eolsharpa
ställd som tandrader i den öppnade munnen, under det sineiput
kunde öppnas och fällas efter behag? Härofio. p. 225 halvi sett, att
Lodbroks söner uppbyggt ett orakel på Hläßö, en förfärlig stor
trä-man, som skulle ge orakelswar på ivers.
Wi torde ej misnaga oß, om tvi antaga, att de underjordi-
ske rör, Hilfelilrzj fann i en Gotländsk kyrkgcird, utgjort under-wå-
ningen i ett orakrlgifwande tempel och att dyliklt i Virdarike ej
warit olika det, hwars ruiner funnits wid Hemsö. Derom fin-
nes fullständig skildring i Hilfelings Journal under Gotlandsrefan
1799 , p. 125 (förwarad i Förfcs enskilda samling, godhetsfullt gifwen
af Hr- Lekt. Carlmark). 1768 blef den öppnad. Der funnosptii
por, gående 3 alnar djupt ner i jorden, der ett hwalf mötte.
De woro inuti rappade och slätade. På ena pipöppningen låg
en Marmoriten till betäckiiing, i hwilketi figurer liknande hjul-
kedjor och liljor syntes uthuggna. 4 pipor stannade på 3 aln. af-
stånd frätt jordytan, alla staende perpendiculiirt. Kalk och träd i
dm djupa muren war förstenadt.
Oli) på detta samma Gotland , der Hemsö låg , war den sto-
ra Hansestaden Wisltl), som torde i Bircas fall sett sitt upprät-
telse. Alves-fens tr. tont. kände att en Wodens tempel funnits
här 300 är e. Chr. (Se härosm p. 145). Wi påminnas här-
tvid om deßa Hansestäders uppstigangde just på de stränder, der
Phoenicierne höllo handel före Christna tideräkningen och der wäl
ej deras förträffligt ordnade handelsinrättniinjar alldeles blef-
too titan spår-. Jumne stod ännu i Adami tid som en af toerldens
största städen Jornandcs kallar Odensculteus anhängare och före-
ståndare Anses. Wi drifter skilja detta namn frätt «L)lsiaternas«,
om också ej frätt Asarncs. Wi ha fett att Woden kallas Korts-
mcm. iSe harosw. p. 147). Köpmanuen Scythianus hade på
werldslnindlen samlat cgodelar sa tvål som ideer. Moulre ej så
hans lärjunge BudasVodancT Kunde BodiuisOden, sådan tvära
Erdor framställa honom, hit blifwlt hivad han blef titan biträde
af handlens beröringsmedel mellan deßit widt skitldit stammar som
förwaritt hans namn?
Htviidlin är namnet Hansa? Ihre lvet det icke. Andra swa-
ra att dec betyder handla. Mcn i hwilket språk?
Kan Hans-städernas urgamla statsskick i medeltideti, med all
sitt iixre sammanhållning under set tiden har det allt löst, sotn
ej religiös eraltation kan tillfälligt förena och papistisk slughet se-
dan allena sammanhålla, nöjaktigt förklaras, utan att man anta-
ger, att det skjuter sin rot ned i den gamla tidens Eandclsmakh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
