Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 10 (6) §. Sinnebilder af Hyperboreergudomligheterne - 1. Gudamodrens sinnebilder - b) af träd - c) af djur - d) af menniska och djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 Fornminnen utan
swärdItill Virdaland. Idunas äpplen ha tydligen samma egets-
sls»ap. De föryn rade werlden, der man trodde metempsyclzosetn
Ar Idun-: af han-nyck Eddatt känner att Jdima tvistats som
Siersta i Utgården, der hon bott hos Nattens dotter, (E(l(la
Ham-. Ill- 468 följ-) ja, hade Wllkjc «ad inre-sos dei«psn.« Holt
är Brages hustru, Brage mar saledes en satte-klos Disa-, sottt
fjökig orakelswaren, hivaraf han bles Odinslärans Skaldegud.
Atheues (Jdnnas) fogelhamn war swala. Edil. Hann. l. c.
Men war ej i hedendomen den hwita fläcken på fwalan ett
Idnnas äpple, som den Christna mythen i Värend nu kallar för
ett fröer Inngfku tnaria stulet nystan, som hennes sypiga
stoppade i barmen, nekade till stiildeii och fiirniandlades i en swa-
la, som jemt ropar sitt: det w.:r lögn? Den högsta Gurinnans
högste pust i Grekland Milon afbildades med ett granatäpple i
handen, frukten as det åt hans gudinna helgade trädet.
Dell runda stenen pa Juglinge hög femte deii resta — är
det ej symbolen af Sitonmms seid eller East-, Friijas Grass-it-
äpple, laggd jemte Gndinnans egen sinnebild, detta kungasätes
Frekesten? Deit runda stenen är ofwerst prydd med figurer. Ut-
marka de bladen toid granatäpplet, som ock ses på phoen. mo-
numentet? Iulöpplen skall den dräng ge sin slicka i Wäre11d,
som will få Påtkagg igen.
c) af djur.
Swinet war här, som i andra delar af werlden, der denna
rnlt fauns, Gndamodrens sinnebild, säkerligen som åkerbrukets
Nonien, emedan sivinet ansågs ha lärt menniskau denna konst.
Wi ha omnämnt de i tvära högar stulna hjelmprydnader, like
tvildsioinsJhusiouden. Hari, snarare ätt i anistendomen, må grun-
den ligga till det Wildswin, Vareudslagmannen Stine Jönsons
(Bcits) swärsar Heur. Glyfing R. kli. 1295 förde som ättemårke.
Olof Jonßuns (Stenbo-t till Tofcli i Sunne-HD hustru Estrid ditsatts-
dotter (yngre Kolning) fin-de ett halte smart swin. Henr. Gly-
sings son Jeetill ett wildswinahufwud l:34()«. Af seglar roar
kor-pest sannolikt betraktad som Gudamodreuö fogel, om det också
ej hade sammanhang med Saturni eidt på kornett uti det In-
disksi Museum i London (eul. Ckenstamet rituingai«). Nara Blot-
hiigen ioid Leire mar en Ravnslisg. Annaro hette det att kor-
pen far östa-i af l)ammar.jede. Ornen idar i amband dermed.
Korpfana hade Lodbrokiderna, hwilkas sammanhang med Osi-
riket lvi torde ädagalaggt Eli kordsana sick OrkniijaiJmchi Si-
gler af sin moder (Sn·innh. S. F. H. 2: 58()). Orkuiija-Jar-
lames samband med Småland ses hätofnn p- 154. Eli korp
synes Blaslagtrn föra. Oeti från detnm slågt raknar Smålands-
ätten med Stenbocken sina anor, liksom äldre egare af Berngara.
J) af mennilka och djur-. -
Onvinnan medv,·fijkj«tjert, Melusinan, mdnne ej en dylik aj-
bildats pli runstenen u. 1069 i Baut. på Oland? Owcnnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
