Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 1 §. Wexiö Stift utgörande Wärend
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 Stiftostyreisem Vista-ps-
11. Petrus Sielandenfts, som 1387 blef transporterad till
Århus biskopsstol på Jutland-
. Hemming Larsson, en adelsman, twifwelgutan den,
hwrirs 2:ne smälthyttor wid Kopparberget i Drottn. Margarethas
tid indrogoö till kronan enl. Rül)s S. F. H. l p. 323. Detta
skedde, om fä war, med rättaz ty af det stora Testamente Drottn.
Margareti1«gifwit Weriö Domkyrka hade ban, säsomwid hans död
befanns, fortärt 480 mark gotnisla, wilka dock arfwingarne mä-
ste i-112 utbetala till efterträdaren. hans tid hade Jarlen af
Orkenöarne Ridd. Erngisle Sonesfon 1392 gifwit ett lräpligt
stort testamente bestående af mänkza gärden till S. Andrece capell
i S. Sigfrids Domkmka i Wexiö. iOm denna Jarlasiägts små-
ländska anor se Ittledn. p. 154.) 1396 Utfäkdade Hemming-ek
sexton-smi- ietnte öfrige Prelaterne ett Arbo a mötesbref, som i
Renterdahls stanna syskons-tia uppta. er p. 2—97. 1397 hade
Bisk. Hennning biträdt Unionen i almar, ofta nämnd forn
Mike-Räd. På älderdomisn synes han ha fätt sig af Drottn.
Margareta, som Virarius törhända, tillfänd Petrus Ingewasti,
som 1403 (se Munktell) blef Vist. i Westekäsz men
ts. Eskil Torstensson blef Hemmings efterträdare 1412,
dä han mottog 480 mark för Domkprians räkning, hwarom of-
wan. Nansakade 1417 om Visi. Bryngels helgonbewisande jär-
tecken. Död1429.
14. Nils Nagvaldsson af Liljcgägten (hivaraf Fältnirst.
Arel Lilje) war som Vist. i Wexiö på oncilium i Basel 1434.
Är den förste säker-i lände författaren bland deßa Bisiopar. Hans
Weir-liga okation om Swea och Göta rikens samt theß
konungs siormächtighet och Bedress« trycktes på Wisingös
borg 1677 (en upplaga, uppdagad af Wallqniist Ekel. Sarrcll.;s,
företalet, oiärtd för Scheffertts og Stiernman), märkwärdig för
ten nationalanda, dcr lesrver. ristaf 2 Adolf har derur hemtat
ämne för sitt tal 1630 till Riksesns Skander, kanske ock för sin
stora lefnadsuppgist. Prelaten frän Weriö bilade ock en «t,«ögs
wi tig stridi l)et’« mellan i. i Frankrike och Hert. af Bur und.
Ni 6 R. blef Er«kebisi. 1438 byggde Almarstäket och dog l 8 d.
17 Fehr. J de historiske åsigterne efterföljdes han af en bland
sina efterträdare Johannes Magnus, som i sin historia indragit
den statliga orationen, hwilken torde äswen utomlands mycket bi-
dragit att Götaland wid Wettern pä god tro blifwit ansedt som
amma för alla Gothiska stammar och otwiswelaktigt särdeles bi-
drog att inomlattds bilda en till historisit märkwärdiga bedrifter
eggande nationalstolthet, forn på tvär civilisation egt lyckligt in-
flytande. N. N. htik Utgifwit ett compeneiieem skorsten-nm kem-
sin-smittfng Ups- 1438—48, som hos Reuterdahl upptager p.
2 .-
15. Lars Michaelsfpn, kallad Freses-, utan att nian kän-
ner hwilkett munkorden han tillhört, tillträdde 1440, tvar 1441
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
