Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 3 §. Stiftet med sin n. w. begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oct Sem-styrelser Biskops-
«Profeßorggt’trden’, i Afarnttt och hans tvätts Prosten J. HelinM Nob-
beled «pietistn",åtstilliga eldar att fläcka-en tverksatnltet, sottt länge
ansågs uteslutande Constftoriell, sa attrå ingett fliktverkfatnhet pålitl-
lades, ecklesiastilanetoritetrrtte wanligen ej syntes till , ottt ock rikaste-rad-
baler hllos Fastlagsfondagen inför deras ögon och foltliftoet på
söndagar i stiftsstadertta öftvergick hedniska fester i fedeslöshet.
Prostctt Helln, yttrar Galnn, "blef för sitt christliga nit fxt for-«
följd, att hans lefnadsltistoria liknar ett rotnan,tnenär dock sann.«
Wi känna ej denna rontatt närmare. Ottt den eonvcntiottella
Ehristendometr derunder werkade störande på den eordiala, fä att
deraf blef en klanderward asart af pietet, få är det ej besynnerli-
gare, än att en blott-ma, öfwer hwarg brodd ett sten lägges,
tvanfortnas, ottt den"ock ej fullt förqtväftves.
Matt har räknat bland Vist. H—s dödgorfitker Gustaf Lunds sk)
an repp. Wi känna ej ont det tvar ett tnisjligttvis octtristltgtfielf-
förswar för en förföljd Christendottt eller andra anledningar, sottt
förmådde S. S. Theot. Candidaten Gustaf Olofßon Lund
att utgiswar Ett uti Guda dyra ord och sunda förnuftet tvål
grundade betänkande öt·wer frågan: ont kallelsen till det be-
liga predikoetnbetet, som sker Per gettftt’oe«m, antingen med
presthufens konserverande eller andra qwinaperfoncrs ecly
tande, bör hällas för gndontlia och således med godt sam-
were uti wärxlkvangelttka kyrka kolas katt. Hamburg i739,
96 sid. 8:o. Th. Caud. faun efter den stridshandstcttg fastande
bäst att bli Auditenr. Så länge det gamla ronstrvationsraferiet
utgjorde ett högmöl för Dotnkapitlet i fredstidcr d. tv. s. då in-
en pietism tvar att förfölja, utgjorde denna bok en «fmädestrift",
forn tvål ingett tvagade ens ega, nren Wallqtvift, font bröt denna
hednista kontinuitet, sotn torde ha rötter i fjelftva Dentetusprestim
nornas fast-tätt, yttrar helt drifteligen: (Handb. 74): «strif-
tett synes författad ttted uppmärksamhet ettdast till en ort och rik-
tad tnot ett wiß embetsman, framställande med stal och osictl allt
det ftttädliga brrdwid allt det samta, font kan sägas mot
conservationen, samt recommenderas till läs-ting af alla,
font tvilja eonstrvera eller ronserverao.«, Ett fagn äk, att Th.
Caud. Luttd tvid sin prestexantett (hatt blef måhända det under-
kättd för sitt finar) på frågatt: arton-ple- wcqeicks (netnl. till
ert pastorat) i stället för att uppge det rätttt, sto-trat: ferfalrig:
pc-— »0-»-’»«ei’ts»m. då tnan har tantnra namn, sotn en Biskop,
Domprost, Lertor o. s. tv. fåfotn hörande till ett stiftet aristokrati;
pe-« genitiv-mt, då tnatt ronserrserar ett prefthus, tagande enka
eller dott.rz pe– nation-« då man ger gästvorz per ammats-mun
då matt anklagar och störtar en fottt stall undrtn och sår sa hans
etnbetrz pocativojkeller laglig kallelse lii-; rare-; pers adlat-ram,
«) Hari tvar fon af handelsmannen i Weriö Olof Olofßott och Ann-la Krok
och har giftoit till Domkyrkau ett döpelsefat af silfwer om ös lod, egds
samt-ett och Jätsberg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
