Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 3 §. Stiftet med sin n. w. begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 Stifeestytelsen. Biskops-
att förfoka lemna efteeweelden en trogenzbild af denne historier
persoir. Från Wallby nära Oeebeo utgick ur kojan en Olof,
som kallade sig Wallqwist, studerade och war Commln. i Eds-
berg och Hackwad, g. m. Eva Betita Qwist, då deras son Olof
Wallqwrst föddes d. 6 Jun. 1755 På Comministcrsbostallet
Snamselx Fadren blef sedetn Kb. i Mosjo och Tältn. Httrr un-
derwifade sirs son sjelf, till han 1766 kunde infattasii 4:de: klas-
sen af Orebto schola, Gymnasist i Steengnäs 1768, stud. i Ups.
1773. Blef informator i Canzli-Rädet Ihres bus för deß son,
sedan Jhre lärt kanna Nerkesltons omanliga snille. Prest i Ups.
1776 på kallelse af N. Råditinan S. E. Gyllenborg. Magne
1779. spatt-ABL toid St. Clara f. å. Hofpred. hos Enkedrottn.
Lov. Ulleiea. Annu 1783 mot W. blott tand som ctt godt buf-
wud, och en watderad sallskapswsn af KellgmH Leopold och ofri-
e unga ofrälse snillen, hivat-med G. lll omgaf fig, som f. ä.
ättTAlsheda Pastorati Wexiö stiftJZdeemed han anlag sig ha
gjort all onsteliq lycka. Leopold hade den tiden ett litet rum i
slottet, font Wallawist önskade sig. Som W. lätt af tun-
gen, att bedrifroa allt med negottationer, uppenbarade han, enl.
L—s yttrandef, ten största Ministertalartg, for att afljgsnaJL.-.och
fä inträda i hans stalle, for att nsata kungen närmare till hands-.
Alla Lakaee tomma och ben-isade L. den större fördelen att bo i
det wackraseum i staden, som W. hade hyrt ätzhonorn»-ä.«..·2llla
Hofmännek fura-so tes utsigt dammat o. s. w. Trjdligt år att
Ken-gen också wille utbytet. Men i politiska sfrögor skulle W.
ännu ej tvarit rådfråttao, enl. L. Wi mißtzmka kock, okt L· vekt
också blef lurad af sirr sluge wän, som wißt ej förrådde, om fä
war. Mem fakirs ak, att då W. uppkom som Riksdagsman och
Domproft d. I M.1j 1786 han tnnan Riksdagsbeflntets underskrif-
wanoe d. 23 Junt f. a.: hann att bli kätrd fäfom en politisk
«pnjs.–»-ce". genom hwilken K. Gustaf trodde sig kunna trycket
uträtta, särdeles genom att winna mer makt, an Hattarnes tillä-
ttt honom taga för sia 1772. Att W. blef Domprost i Wexiö
lae deremot ej warit plan , utatt en följd, som det will synas. af
en föga uppkvaglig txllfällighet. En Stanicig, Jonas Elelttnd,
Kasiellspeeoitat i Cartsts.irirt, font fått i sitt hufwnd att W.
roar bestämd till Domprosisi thiö, hade begifmit sig till Stock-
holm for att skaffa sia Ali-kem. Han mat bekant med Attöten
Stenborg ocb bad honom recommendertr sig hos kungen. Denne
spelar en afton Gustaf Wales sa utontorkentliat, att G. lll allde-
les för-just ttllfäger honom att uppgtfwa hwad "G. Wasa begarte
af G. lll", beist det bä ejZsiulle wågras.k«,j ’G. W" begär-te da
Alsheda för fin män kastelloredttanten, fä nart«..;Wallq-vist blifwtt
Domproft i Wexiö. Kungen studsar. Han hade nyß utnämnt
den lärde Profeßortt Sam. Heurlin, JustitiesCanzL Gr. C. A;
Wachtmeisters törre latare, till Domprost, men protokollet war ej
ännu justeradt. Saken,,kunde således hjelpas. Gunborg-Vasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
