Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 3 §. Stiftet med sin n. w. begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578 Stiftgstyrelsem Biskops-
holm, "l)warmed ock anledningen upphörde till arfwodet as Ecclcs·
werkets i Lavom. sond, liksom annars as Statsrnedlett, anseende
Riksföreståndarett, att W. sjels satin , att Regeringen egde mycket
skäl, att ej widare tillåta några medel dragas från deras katta ån-
damäL Ecclcs.:Erped. upplostes d. 17 Ian. 1793 och Portföljcn
lades tills widare i StatsSecreterarens wid Jnrikes Civil-Exped:s,
Hr Rosenblads, hand. Der losrvades dock att den snart skulle
lemnas i en prestmans hand, som bodde inom Residenset. Det
loftets fullbordan dröjde, märkligt nog, tills äter en prest ur
Werio stift tvar att tviiljm
1790 hade W. blifwit Ordf. för K· Commißionen öswer Ri-
kets tabcllrverk. 1791 Præsesi Sw. Samsundet Pro fule tsk
Cisisistioniscn0. S. ä. Nevisor af R. Ständers Bankowerk. Se-
dan 1796 af Riksgäldsrverket. Blef ock Ledamot as K. Gausta-
pet Pro Patriks, K. Patriotiska Stillsiapet och Theol. Sallsk. i
Upsala.
Om W—s beredande af G. lll till döden äro uppgifterne
motstridigt-. Den på W. ytterst förbittrade adliga oppositionen
har diktat orimligheter ’). Dahlberg yttrar, att da han föt- Adera
gången begär-te att så inkalla W. i assigt att det-igenom bereda
konungen att med christlig sbrsenligbet skiljas hädait, det bifölls ,
dö Biskopen, ester en kort framställning (ej af sådan widlystighet
forn i tryckta berättelsen derom nämnes) gas det hel. Sakramen-
tct, efter hwars annamande kungen ej fick tid att stiga till mig
flera ord, ån att Han ingenstädes kände någon pläga, sorrein ett
par djupa och tysta andedrag utan allt prål och ceremonier slutade
en mer än 22:örig regering. Biskopett mar en knapp ; timme
inne och fick ej tid säga hälften as det han ansöker sig hafwa sagt
(De la Gard. Arch. XVl1l. 121). Hwad som W. anfbr« kunde
dock ha sagts på wida mindre än J timma. Mindre än hivad
W. i sin berättelse anför, kan han mät swärligen hafagt,dö något
skulle talas. Hwad som Dahlberg tvål nekat, om det ej warit
tant, år att kungen med kraftigt hopkneippta bänder läste sitt sa-
der tvår "sä bögt att alla narr-varande hörde det", bad Gad för-
barma sig öfwer sig som en syndare, begärte höra bönen: o!
Gerds larnb m. m. Huru osta möter icke presten dylikt afwen
hos den lättsinnigaste "rvid grafwens dökr."
Wid Jubelfesten i Upsala 1793 bles W. Th. Doctor. Han
författade hår täsom Ledamot afEeclesiastikiCorniten" prestståndets
underdåniga swar på Kongl. Maj:ts proposition, tnsbrdt i Handll.
rör. Jubels. p. l7s—-194, bwilket den tid wann odelad beundran.
«) Som eremvel på partisitntets«diftförntxiga allena Ina isppgiftett anföras.
lin as de i mordransafningen uttvecklade har försäkrat Utg. att W. på den
korta stund, hivat-om Dahlb. upplyser, lasit — Pucelle tiJ Orleans söt
kontur en. As dylikt, med hwilketi tvarsaitthet partifeillor maste begagnas-
En nagot mindre saftig matt af d. to. Oopositiotr påstod att denna las-
knngen hoppades på tillfrisknande-
« ning skett förut, d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
