Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 3 §. Stiftet med sin n. w. begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W Stiftostyretsen. Bitldpoe
lemnade wid nödiirens slutZSmiliirw Mårkliat ar, att inqen Vri-
rentation skett i Stäftel eller af "Sm(ilaiioska Nationeii" ioio Uni-
versiteteriie, med undantag af en parentation på Wisiiiqsö 1805
or Leri. P. J· Liljenrotl), hivats bewekelseariind mißiänkres xii-notis
ciiationtitztlr BirgiiTuH kBq-stang isic Miles jsim ciiila iiomiia
lialiciiii). ,
Soiii Statsrnaii torde W. böra räknas, oni lian ock under
swåra ställningar onts-spä kort tid smaksatte deri ungas-, « am-
ieanem Mi)cket skulle en nian med hans djupa allniar och nian-
liaaktrijsi ha kunnat uträtta under en lii-oanad regeiit. Nii blcsivo
hade regenten och Minsliren uppoffrade och Fiderneeslander roann
toga. Det hör dock ej nekas, att inera kunnat förloras, än soiit
skedde och att säkerligen 1809 blifwit mera likt 1719, således adlen
niera öswerwigiig i deii nya grundlagen, trots sjelswa Franska re-
volutionens nyßgskrddii explosion as "lsberala ide«er", ont ej Säter-
bxisxcten gått torrt-· Den roar ett dodshugg ät hela nationens
frihet, nteii inberäknat-gamens privilegierade frihet, således deii på
nationens bekostnad Utividgade. Nu lunde, då både frälse och
otrölselfciheteii skulle återkallas till liss, detta lif bättre ställas t·
jeninwigt. hwarizrnoin en sanirn.insmältniiig till en odelbar nation
kunde sorderetass. Ur denna synpunkt har Ali-s statsman-visets-
sanihet ej alldeles gått förlorad sin nationen. W. willc bestiiindt
lagar-tes rnwälde font mål, om ock kungens enrviilVe sör tillfäl-
let ansar-å som enda möjliga medlet. Undee det han 1789——92
’"oiia war kallad till kungens konselj i Kainntar och Finaneeareiider"
rare haii säkerligen mer inflytande påRegerinzien air någon asD.D.
THC Rikets förra Räd. Sitt inflytande på befordringar fläckade
hem ej svin Siv-isterband Ain-en de bittraste fiender ha skonat
honom från anklagelser söt Simoni. Dereniot solte liaii framdra-
ga talanger och lardii män. Ett exempel ar nog. "YZ.illq·-vi«st och
Eikibiskopeii började slii sina hufwudeii i bop, huru Oornniin, stol-
mistaren pli Wermoön, mätte sås till Upsala. Gomla Upsalawar
Haga J.ig tdr honom dit, sade W. Kari Erkebiskoprn ej se-
dan siafo honom iii till Upsala, fä må han stammaå Canzl.-
Sicr. N. v.- R. ivar Wallqroist bel)jelplig. Kiirigcn lat Wallqivist
strunta till C.iiiziern, alt O—niis befordran till G. Ups. skulle«
gisia K. Mzt ett nöje. Skedde alltså". Odrnaniis berättelse-om sin-
nat-tidtagning irverlsden". (De la Gard. Arm. XM. p. 49)".
Och iitiviil hade Ormaim hiv-aren då sen eti» fi·e ingens-in sk
sin iofilgerara Under Riksdagarne 1789 och 179«2 roar W. såsom
nikdleiii i Hiniliga Utskoiien, deßiss "ca–i.to·’. De Kungl. Kun-
geirelier sorti uns-er denna tid ha eontrasignerats af W. utniiirka sig
ter stileiis roardialtisi orl) kraft ej blott diaiid den tidens utaii all.e
m.m- Placaten Man lase t er. K. M:ts n. kungörelse till samtl-
risß underiäiare d. 25 Maj 1789. "Oni thetta riksmöte-, heter det
bland annat, länge blir märkvärdigt af arendernas wigt, tänkesät-
tens Utidigliet och tyr-iaf soljiiice omanliga händelsehsatryggar Lßss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
