Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—.–—–
esset-krage 623
mae. Brantvlnserporten ur länet har ei ens fyllt det desieit, som
Uppstätt i ren urgamla oxhandlen pli Stockholm. Det kan ej ne-
kasz att mycket arbete gjorts for att öka åkerns areal, sedan po-
tatllen dit utflyttade nr kalgärdarne, men ätt ett har i allmänhet
lcntnato fortfarande ät sig sjelf, sitt ftarr, sigit ljung, sina «fib-
blek-, (ttrm"ca mont.). Doif är hopp att odlingghågen, ett gäng
tvärfi, vitsa hinner antaga ängenionnoärdnad Redattttndcr1822
hade man i linet bortfört rör och steri stan 381 tunnland, uppta-
«it nh akcr å 342 tunnl. uppwall, 206 å kärt-wall, lazgt 6344
famnar stengårdesgärd, slagit 46313 famnar diken o. s] io. J
Weriö landsförsaml. roar upptagen attifieiel äng å 6 t:land, i
Bergnnda ii 2t, i Kalfoioik å 21, i Odensio ii 30, i Gärdsby
ii 24, så att summan blef 186 tunnland, uppgifna for länets k.
Hnshällosallikap, som toarit bland de werksammaste oiltgagneligafte
dylika. Pä dsnim iväg fkalt man snart äter wara på dm pttnit
äfwen li mindre hemman, som fordom, dit bonden å F hemåt-li-
geti salkc en Pat orar och deridid hade sitt ladugård lika full,
uppflimandc ett strupar för hivar-it- år, dii sista årets par utflytta-
des i bastrt· trätt «kalstjrtten«. Odd ladugärden in en bättre åkerns
amma, an akctn genom dranktiltflödet kunnat wara ät ladttgar-
den. Pa sitt egen bana skall Småland säkerligen med folkets flit
och tarfligtiet hinna sriin «den Smaländsia sattigdomen«. Sedan
toattenihartan för länet genom K. HnshJallka försorg uppgjordes,
ha flera smärre sjiiiir oth moßar bliftoit uttappade, med uppmärk-
samhet på wattrndragens riktning, hnnirigenoni ängsmarken ökats
och froftnättkrne möjligen minskats. Se härom i C. St. Mor-
nereL åtriinnelsetal as Lagnr. Leander och liographien i Sw. Bio-
gr. Oct-
Wtirfadcn ar annn den öfwerwägande, men hoftsådd ökas
alltmer. Getter lia aftagit utan att saraflen synnerligen tilltagit.
Siogarne lia dliswit allt glosan-, ehttrn odlade ångar ej ttppstcnt i
stallet. Traitlniggning till «fallcrag« ividhåltes och lemnar oftii
genotii osorftandig bisijmkdtiug sot ett halst feicl ett onyttigt ortn-
bnnis eller ljnngfält Ter «siillan« en längre tid bibehålles in-
hUtIIJaVHsVMS dock siordjandet allestädes ej förtjctta den odelade
PPM-IMF det stk af ttationalekonomisten. Flygsandofalt finna-s
nnd thtnglv, hidilka inhägnas och lie-sas med kattskinn
Jnom länet sir-os Häradsallmänningar: Horjenio, U7öcklei
hult, Idtkberg, Allgumjen och HöstötL Dell sökta af 2200
TFWIV st i kkt tr. rea-» Cott. cikcatcus 182.t bestruka ack kitt
kalifen indelas i hcmnnnital oth sorsaljaö liksotti hela kViöcklcmoz
bar finnes ett «Kronobkrgs bergslagl«, hwartill Skiitie
Vch ’lciing hora under samma Bergmcåstandömc, det 9ide t
riksgs ltltL Conimeree:R. v. Shdotvö framsitillititig i Snstrigeg Landt-
benkoiAkademi 1845 i Jan.). Wi exportera deßa motswarande yrt-duetts
födwaror nr sådeohandlm och ladugården —- till bramomepannath fot
m fä en drick-wara, som ingett mattat, och inge-i tvi-st stacka-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
