Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bidrag till Smålands Naturbeskrifning - 1 §. Geologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
1037 iot öfnser ltaiioen kanna, siisom de enda antaaliga qioat«nu1randi-
nregare as den sodiigaste öii i Skandinavien, antagas.«s, att da ltadjerst
blickat ni mot grannöi1rna, en liten, som nu utgör V» af Maki»
stads Vi«l’· lxix-s ils iwcilcwbokzis lillt, Vil) cli, hwqu udde UU Utgök
lim af Oreltro orl) lim af Carlstado lått, orl) inoaro ösriisa del höjde
si,1 allt mer innan Siiltotitsett, Snlitelma oclt Siaaotölo .T«ind, ellei«
upp till kl)meosjeld, enligt folkspraiet deti store lilaldlsowingen - den
enligt minste niiitninaat siit·oni den ltögsie sjelltoppen i Skandinavien
erkände-. som höjer sig R, Jim fot ofnser hasioet lj.
Smaländsta beraeiiygaarna sinnmanltiingn todliaen med sjellais
na, hioariftiin de uti-spa mellan nedre Dal- oil) tilaielfntiin det landt-
löje-en mellan Pltiliiistad och Linde iinnn iir öfiiser tillit sot, liksom
deii atei« ltliftoei«, dii landet lziiier sia mellan Winein ocli Wetterli,
nära deii trakt der Tidan och Ositii moms nedansöi Göta kanal. Der-
ifrån sträcker siii bergntaosan niigot in i hjertat as Wisstisinötlann der
östoeijqiinaolsera irisa sni, stundom stinkande sig under hitil, men säl)
lati under Zill) sot, da nrbcrgen deremot snart uppstiga ösioisr Hitt)
ivester om Wetterli, aent emot der LLCEisingOö ltöiisl sia pa« sitt sand-s
stenoliigei« i Wurtem, giir sii till Tabetg östt«ii Tnnialialla nära tön-
köving, nnoidgande siii i belsiilieii ellii ökad höjd genom Vatnaiportt
siogbetga socknat, Tormenao o s to öster om Wettetn söiltilssteiitiii
upp till Dstgötaariinsein fortaiir sediiii osioatt Ekesjö, Bankelieiq, Jil-
sa o. s. to., upp mot Krötieti, iitersttiickei sig sedan under lkkesjö i
toester, men nzid närmande till Tioeta, sträcker sia denna landthöid i
sydost genom Ostm härads niin och mest i desi östtiiiii del··n«id illal-
mare läns gräns, der den iii« högst iit iiiastorp, Skedc och»Ohka smi,
nar; ocii sii fortgår dett derifriiii in i Upptoidingc sasotn Adin-da hög-
land, närmar sig niot Weer, men sträcker sia sii i norr ofioan Jin-
natcn genom Norrioioinge, dervii genom W estia och Jstliis isiiiiid till
Mo, dcr den ester niigon sänkning äter lsöjei sia, oclt fortsätter som
Westgötisk bergsbhggd till den punkt der deri, enligt hivad söt-iii nämn-
., först höjer sig npv mellan Wencrn och Wettern. Denna berg-J-
bdggd har inom siii Smålands malmberg, hivarom se nästa s.
Bergsdstemet betingai· flodsoslemet Alin Stoergeö floder hit fina
källor tvid fjellariia eller vii denna Smäliindska beraolyöjd Centien
för Södra Sweigcs noviadier ligger uppenbarligen idesihögsia bergo-
höjd. Friiii denna sökii Tidati och Osan Wetterli, Nissan od) Lagqn
Kattegat, Ennnan tn il Osieisiöti i öster, Helgaii m.1 Ostersjön i
söder. Wid första blicken pli irorscllö färgbelagda kaiia finner man
alla floderna upprinna ioid gränsen af denna gnla trakt, som inmät-
ker öfiver 800 fots höjd öfioer l)iistvet.
Lindblonig sammanställning af bergshöiderttiiis och flodkkkms sök-hät-
lande förtjenar att här anföras:
) Denna topsi hojer sisi vii deii stora, miinaa mil langa och breda, obeboe-
liga fjitiplataeii mellan rem viii Waaai pastoiatcr i Oliidbkaiiwdiileii i am-
och willeiikld i sotet Det ar i toestra andan as denna seiiiSiiigotolotiiideriiii
ari« bcliiqkia
— ..·.:.«–-—-«- — —-
«. —- WAP
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
