Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bidrag till Smålands Naturbeskrifning - 2 §. Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
nittrtnalnter, åsnsen i Jönköpings län iKorslserga och Verheda
sockttar
Guldgtttswatt toid Adelsoro, Alsheda socken är nedlagd, sedan
jernkisgangarna derstiides niira ett sekel bearbetats söt det ntbtstc as
gnid de gifwit. Anledningar till Silftvertnaltn finnas nerestiideö
J Kopparsaltet toid Fredriislserg, Fröderods fockett, förekomma i
glintmerstifser laget-, som söm kopparkis, lslt«sglmts, zinkblende samt
jern- oclt bleslsattiga rödbrscttit granater- Otn Jioppargrnftoan toid
Snnnersiog i lloheda sockett ttttrade ttg Linne: dett iir mycket befint-
nerlig oet) toidst skiljd stan attttan kopparmalm i riket. Koppareno
bergart iir kalk och hallct derföre mttcken oclttn cupti umminims
med gedigen koppar Mätlnscirdigaft är Stnaland för sitt jern, och
märkligaste jetnlstottet iir det oftran jotd toid Taberg — ett kolve-
sal grottftensmassa i gneis, genomdragen med magnetisk jernmaltn i
lager och instänkta partier. Helit sträckningen eller åtminstone dess
högsta ttsgg håller jernmalm af onnoerlande men toanligen ganska god
beskaffenlzet, ehnrn ej siirdeles rikhaltig. Taberg iir det enda i Siver-
ge font sa helt oil) tjallet har jerntnalm och dcr bristningen lit· ostvan
sord. J denna malm upptäckte Proseösor Sefströttt 18130 dett söt-rit
okändet metallen Vanadin. Jernockra oclt Rödfärg bearbeta-s
i Kronobergs lätt. Wid Taberg märkes ock ett fossil, som Rittntan
kallade grönaktig och ljusgrti jernlera. Deß flier iitt merendelo
ljttögrött och sinnes derb, ofta anskjnten klotformigt med trädig fam-
ntansiittning liknande en straigin hivats tråditr divergera friin kar-
nor af brun jcrtto.rid- ntatt glans och niigot lös, tsnlvrettradigt,smäl-
ter ej ensamt söt« lviii-skör och löses ej fullkomligt i borar tSe toidare
Bet«gtverks-Ler. l. s. WU Dle lika beskaffenhet, ntont ett mera tätt
och mindre flraligt brott, är det ämne som i Tabergs stoll utgör glit-
ten för rundade jentntalmestotfetn ttten lnoilket Hisitther nekade rnnt
blattd fertilt-ron i följd af de ntspgisna lsestandodelarna tet-norw-
lindrat as slere tsttre former af sjömalnt bildas iinnn, enligt Hi-
singerö förmodan, i ganska nninga sjoar genom nttoasknitth, och de-
lotnposition as dett i gtisnstenen inspriingda jernmalnt oti) jetUttkis J
Kronobergs liins iiisar iir tillgltttgett sli rik, att i il tnasngnim font
tooro i gang 1833- roar tackjernstilltoerkningen 1962 skeptnmd Sjö-
ntaltnen kollits i Snniland, det« dett finns mer ätt pli något annat
ställt-, Motn eller Yrke. Tetoattnet, anmärker Linni, blir mörkare-,
då toattnct tages i sjo. J moosar och fiitt seo ofta en bla· himm pli
tvattttet som allmogen kallar «sti.·saspn" Swartjord, med hwilten
bondema stoiirta trallmar, iir ej siillsont i iiirrett, enligt Linne
Sjömalnterna i Smalnnd sågas börjit aftaga. Maltnen ittnel)a"llcr,
da dett iir i fornt af hagel och iirtet 28 procent degelptof och förlo-
rar i rostning 26 proc.
Lsela Sntaliindska bergmaosatt bestar med ett inskränkt undantag
- östoetgangsbildningett tvid Wettertt, Ostgötagtiinsen,- - Hlnglel
font tsa lägre delitr öftoergar till granit Pli högre punkter ät
qvartsett ttiseliord ntan förening t cr. med lerjord och kali) snut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
