Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bidrag till Smålands Naturbeskrifning - 3 §. Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
tigheten att ej till lseaagnande i toaggar ellet· inom hit-s taga sadann
font mäter under eklsttstar, entedan man trastar att dernti finnas
toiigglöß och det-tio sig-J, lnoarifran titan sedan bar stoart att freda
huset. Sasom en naturmåtttoätdigltet ma ltar upptagas Wattoiidet«o-
mossan, Fttnnriii lszgsst)nitstt«ien. hwilken, planterad i truta, tait tje-
na till barometer-, i det dett mot instanoande ivädeksiifte alltid om-
torider sina sina ft·öl)nftottdett, mot regn framat och mot torta ater
tillbaka. Jltland mossorna hastoa toi ock det sa kallade anmer, as
hit-silket Jemtlan, Lycos-minns- t«()inpliin«tluns. i lotta skvgtll’llsakalldc,
brukas till färgning; Refsgraseh l«yt-.up»tiitnn nitimtinunk uti medi-
eincn, sasom later- eller rnrgerntedel ocls det isynnerhet för boskap,
emedan det föt« tnennistan ar fot« lxiiftizst ntettande, osl) as Matti-inm-
mern, i.)«cos)0tlittits tel-wattim. samlar man sa kallad Nitt eller Mask—
mjöl, som begagnas mot lmdloolset hos barn oct) andra. Denna nikt
utgöres af det i de smala frotopparna befintliga frön-fölet, ar lsnognl
ocis ganska fin otil, utsatt för lagan af ett brinnande lsno ellet« sticka,
tänder den sig orl) exploderar liksom stoagt trut, lnoarsorc det oct« tal-
las Pustkrut
3. Fräkett eller« Ormbntitar, Filitkos. sinnad ocksti inom Sma-
land och det nästan af alla arter, sasom dett liesonnerliga Orimatt-
gan, Opilioglussnm mig-ilnin, afnsen Latetnnga eller Herretal kallad,
nr htoars hjertlika enda blad deß blomar uppstiger som ett smal tun-
ga; deti stora Getroftoan, ästven kallad Getmat eller Fodetlttäket1,
slruthiopleris Gcsrmisnicin dett i medicinen emot binnitentask sa
nyttiga Triijonrotem Aspitiitnn l«’ilix mas. och den iiswenledes mot
mask nottiga roten af det pa htoarse stoedjeland sa« allmänna Ostad-
bet, Bräken ellet« Ormbnnken, Pieris ;s(stiili«.«s, hwilket äftoen tittttjas
till brtinole, ocls ntstrodt i lytts eller- sadeslador säges sötdt«iftoat«attot«;
den ttti detoktet« oclt teer sasom slemloiattde sa« osttt brukade Berg- eller
Stensötan, Polzswlitnn puls-oasen lnoilfen tifioeti tnggao frist emot
stvagt bröst och trög mage; det i sioar förekommande Brarettgtäsct,
ism-stos lacuslris, som af Braren stall ttttpt«otas, ifxtnnerlset nnder
lektiden«. det till skttrning oci) slipning, isynnerhet af sjösknntöpipot«,sa
aniviindltara Sknrgräset, Stafröret eller Stiiftet, liquistklum liken-alm
och den nltttiga, sa kallade Rtifrttmpam lsjtsttiseltiisi art-enst-, hnsars
starktt afkok i toatten ar det kraftigaste medel mot intoiirtes stir, pip-
sår och fistlar.
Af Fulltoarterna eller de sti kallade P l,n1 nervga merna, sörtjccta
uppgistoao : »
A. Jlsland Ot«ter, Trad och Bastar:
I. Af Wattenioarter, iittiiitiatit-, otälörteih ljnllilssitehu vem-i och
nulninnalis.« och Llndmatem Lenin-i polyelnzn orl) trist-lusi, l)tvilt«tt
förekomma i de feeste bäckar oct) gropar med stillastående ioatteit, äf-
wensom wid abriiddar, och utgöra, femte de flere stang nsatteninstsklclp
som de skola ocls bät«l1 tia sig, en latfer föda för änder och ankor, oil)
äftoen för fiskat-, men söt« dec-sa sednare ät« det i djupare walten titan
botten armt-ärande Rake, Putumuzolon Annans-, :.s,rin«itn«us, no-
-—-.J SLEAÄ « »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
