Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bidrag till Smålands Naturbeskrifning - 3 §. Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. ·«–..-«—«sp–.;;-.—-
. ,«,-sp» - s.k– AMI-s —·-.
«—s- »-
«« -.-.
FE-
14
Slläftlaih Utsticn iii-cm ocb ilioisstk ett aodt och nisölfaisnsaiide fodei«
for kor, fast deii bakas för sina lätt sia spridande rötter, som, beaaas
nade till tk-, liro blodi«enaiide, och föt- sina stickande blad, inbilla dock-
blockade om iviireu, gifioii cn god och ·l,1elsofamt·al. Deii ioaclra
Jiingfru Matiik kapa, Kap-Ki iller Daggfkalar, Alclicmilln vulgaris-.
med sina sina gnlgröna blommor orts runda, frusiaa ottt falliga blad,
har eii krampstillande medicinsk ntiita, iisioenfoni (831«odbladesi, Planta-
go Inn·sni«, hivilfa äro fat-läkande Sasoni förargliga och skadliga
ogräs må tuaii anmärka sthnnitclsindaih Ciisciitn l«Jiii-(sp.·i-.ii, i hum-
tegårditis, och dcii hioassa Ssiiiii-i«efioaii eller Snarliiiidam liiiiinm
Apiusino, i kroddtiippor oct) iiiiland, hioitka derföre böra, medan de
äiiitii lit-v späda, itstptockas och boi«ti«eiifas.
S. Af Fein nia ii nin a ar med fem ftandarc eller bannat-, iii-ii bos
ett del örter dessii ttopioiirta i cii tina runtomkring siii i inidten sit-
tande pistill eller bona, samt matiga sadaim liksom sarftilta fiiiåbloni-
ster sittande pa ett enda lsloinfiifte inom fin blomfoder ellei· blonilsolkt
bos andra ätet är eii enda blomma med fitta feiii bosnvärta ståndare
sittaiide inom ett etikett blomfoder. Deoi«ii alla taltao Slingeuesis
stek-; men dii alla hanimriia iii-v med fina knappar fria standare, fii
kallas de Peiitatidristcr. Elin mat-ta ioi föi«st:
ii. Stt ii a i- iiefiste i· Linn» as bivilta tvi bar uti Sinaland ltafnsa
l. Ols de Vlomhufioade, (jupit.·il;is. dcii tiottiga .i’t’iirboi·reii- Are-tittut
hippt-, pa set och djiip ford, hivats rot fafoiii blodrenande inain i
flerc kroddor till ti och dekokter, och med hivat-s färfta blad, foin ostii
kallas Skräppeblad, allmogen stundom läker« sar. Med desi ston
kunna steglitsot badc saligas och födas; Horntiftel, camlnug lam-iko-
tiniis, ioid manat-, nied ftsisioa och horutaaaiga blad, och hivat-s blom-
mor ofta mjölk; Kari-tisteln, tknisiiuns smiiisti·is, as hivats längd om
sommaren nian ivill stiita till snöns dinolek den föiiiiiidc tonnet-ni
Vrndboifte, Carslnns hetikisostlizslliis. iiied fina under hinitlndna blad,
utgör ett godt foder för bostaden, isnnncishet för kor: men Nicttistelii,
Cnisiliiiis notans, Piiin- eller Piggtistcln, coriiiiiis acnnthoitles,
(«Iti·iitiftclii, Curtiniis crispus, äfiveufoin Kältisiclit, Cnieitg »lei-«·icon.e.
ciro ogräs, till förargelse i den goda jorden; Spciinanstisteln, cksnjlinsi
vulgaris, kaii liksom ioäiioädetistuosfau tieiia till baroiticter: Ang-
fkiiram Serratuln linctoria, bä ängarna, tfciiai« till färgning; nien
Akertistclm sorks-sluta art-en3is, är ett ledfaiiit ogräs i åket-ii: Bid-
klätten eller Blåkliiiteii, Contnniststi Cyttniis, är blå och murket-, iiien
i mängd i rågiiketii icke god; Flocts, Eupntorium osiiinnbiiiuni, ioid
sjö- och iibriiodan med siiia fmä klaoliloiiinioi«, cit- iiottig i iiicdikincn,
emedan dksj isoi iir pnrgerandex den begagnas helst i mattnfot.
2. Af de i tanten fträlblomftriaa, ttniiinttry finnas i stor mängd
pil torra backar och i hastar deii Gnla Fibelii, Arnicn montana, som
äts bland de notiigasie medicinska ioiirter uti Gikt och Rhenmatisni,
både fiifom tö ont i ioattenbad anioiind Dcß rot ar ett ioerkfaiiit
kräkniedel octt «des·; torkade blad, sönder-stötta och till snuts beredda, ett
starkt ittpspulveix Mait kan ivid denna blomma anmärka, hnrn fotn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
