Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bidrag till Smålands Naturbeskrifning - 3 §. Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-Y«. L- Hst- «-,-.,-:.-«.I; «
klis-.
-».
in
och Pestörtein Pats-silos ssl"li(:inislis, moars rot är stärkande orls dris)
roande, nottsadeo mocket as mnnkartm i pesitider osl) har asallasivens
ska roat-ter dis största ole nsldaste blad, linsarnnder smärre dsnr kristna
skotts fig. Tenna ioiirt fordrar god ocls djup jord och dess röda om
nsaekra lr19111111«1 Ilrpslinter genast svid kal-lossningen osts blads-» kom-
mg sia-st estetatx Jiingfrnrisen Suliilisgo Virgins-svek med sina gula i
ar, litasom ’Lli«te111isiertm, sittande men nagot större sinablonmtor, ar
nottig till te mot inwiirteI saknaden ioid nagot res eller annat in-
rolitteö benbrott: :)linglsloinman, ljalisncluln nrvtsnsis, nted större
gula blommor tia fine stjelk- eller grenskast, tsar ock nagongang blif-
wit snnnen inom Smaland otls skall, liksom deii odlade, U. vilja-init-
lis. tsena t ögonsjukdomar ocls astren ioam fat-läkande
3. Llls dem, som hasrda alltr blomstren tnnglika, l«igulnlnk. socker
ästoeit skild i Smaland pa goda ängar dctl ofttl odlade Hasretoten
ellei- Salsosi, "l’e««-k.z0p«gon siratens-is» lisioensom den sör snnnen sa«
begärliga Sarinrotem Scorzunern lnnniliss, lstoarsöre ängar, passivis-
kli denim ört xviii-er, mastc haltas fredade för desta djur-; deti kallas
iifidett slingormgwt Sasom ogräs i olat- osts kroddtlippor äswcnsom
vii goda atrar söt-ekoirtitia den förtretliga Fet-tisteln, sond-lins iii-ven-
sis. samt Miölltisteln, sunt-hus vinranan men i dctt goda jorden
sprider sns asioett deii nottiga Maskrosen eller Lejontandetn Tetraku-
cnni enigas-ty soiri genom sin lösande och larekande rot ingar i sei
manga tillredningar i medicinen. Dcti isar lifsoeii fatt flere namn,
sasom Smörblomsten Sntörgnblsarf Munkhnftond, Skallnaefe, ni. fl.
Wid triigarna irisar siks äsioeti tnigongling Wligwardan, lliclioriuns
lnlxl)us. med stna blodrenande rötters- pli ångarna uppskjuter ett gnl
Fidia, som äsnsen iatt store namn sasomFläcklsladsibler,F«rttekal,åvllirk-
mjölk od) Slotterknlla, emedan iistoert dett ttltdisar flottet«tiden, lik-pu-
clnossis Innculnin, för sina brumlackiga blad, som ostit af allmogen
samlas solida till kal-. men annn mera östverslöda Smålands ångar
as stere slag gula Nacklslommorf iliernciuIn, as htoilka många ännu
till sina arter och varieteter äro obestämda
4. Ols dem med allena en ståndarkrans inom en olikbladig blom-
krona, spanskan-, förtiena namnas den brokiga Stlssntorsoiolen eller
Skgtlilommain Viola trio-olats, isioilkcri är blodrcnande ori) det-förem-
gar nti stere kroddor till tö. Dci3»fleke Variotetcrl odlade och mäl
skött.1, gisioa os; de sköna, storadcls mangsargade tsettscertiazafSko,;s-
oiolc11, Viola canin;I. kan violsorttp bete-deis. lllom de lappsia tvära
aska mugg-. Upptäckta violslitks inom Smaland.· Det tvackra Ringed-
set, Lola-lin tjat-insnan pryder de flestlL sandiga sjöstränder-, icke
heller saknas i Smaland det miirkivärdiga Springkorney Mödoinsör-
tett eller Rör mig es, lin-milens noli tank-sere, hwars mogna frö-
hus, kvid minsm rörelse pa desi elastiska lockfseder«, kastar fröet långt
ifrån sig. Ten ioackra Krnkbalsaminen isar samma egenskap. Ert
ddlik retlighet finnes iisioeii hos Berberisblomnian, lsioiirs standare- oni de.
med någon spetsig kkppss toidrörao, geriast lägga siks intill pistillen.
Nagra tttliindsta kvarter irisa denna retliglset i ännu högkc AMD-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
