Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bidrag till Smålands Naturbeskrifning - 3 §. Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
bitter att tugga, ock) i matten Stäkratt, Phellnndrjnm aquaticum,
som amvändes i medicinen. Wid de Umbellatero insamlande, font
tvära i kärr och iisid sjöstränder, nnifte man noga tillse, ati nian ci
nia mißtaga sia pli deii farliga Sinaiigörlen eller· Bnnrotem lliculn
vin-sik emedan deit år oioilkorligt dödande för bade menuifkor och
kreatur, äfwenfoni fielfioa den gula rotfaften, font i ioattnet af den-
sannna utfarter Eit cremnel härda nia dec tillatao att omtala. J
många ar förlorade alsoarne i Hjertlanda bl) ett inlingd kreatur, större
vel) mindre boskap, far och finin, som, sedan de en mils tid pa litet
druckit nr en närbelägen sjö, genast blefmo sjuta oci) dogo· Ingcn
kunde begripa anledningen härtill eller heifioa sjutdoinen, forrlin för-
fattaren ar 1801 blef mar-se, huru lselii sjöstranden mar uppfylld nied
Sprängörten, okl) huru nr def; gamla tjockei rötter den gnla saften
blandade sil; med wattnet. Srdan dec-sa rötter blifivit uppbrutna ocly
lafnalcs förbrända, har ingen boskapsde afhörts inom Hjcrklauda VV,
om icke af nijcltbrand eller andra sjukdomar-. Pa« feta akerrenar vel)
rör träffar man ock den stora Spenörten eller« LTapfauf Luserpilium
ialiioliuui. osl) den stora Björnstotain Biörnrnmeu eller shaislinllmim
lieracieuiu splmniiksliuuk linsilia bada triirtc1"5 rötter oci) frön äieo
befisi och magftiirkande. Pa matiga torra backar träffad Boe-kroken,
Pimpinellii snxil«r·-c;:n, lurars frö oci) rot är sa refolveriiitdc ocl) mag-
stärkatide; men Willpersiljait eller Glisy Atsilinsn llyunpium, arfför-
treilig i käl- och trädgårdar-, emedan den är dödande for de fjäderfä,
som deraf komma att äta. Hundkax, Ciuikrophzilnm Alvesser i
bol, täppor okl) kr!)ddgai«deir, nästan öfioeralltz deii brukas i hushåll-
ningen till färgning, oclr i medicinen iir dm nyttig mot sirener-, ve-
nerist sjukdom o. d.- dock måste deit anmändao ined försigtigl)et. —
Af de kal- ocl) iväiniariiga Pentandrifter nia icke för-vigas defierc
slags Meld, Ciienopuciinui, wid hus och i iriidaardnr, hivar-ibland
den ljusa, mur-ale, kan om tvären flisin spad autrandao till mai:
Sivinmollam rubrqu, anses skadlig för sidin; God Henrik, äfioeii
Mjölkrot och Lnngrot kallad, Bonns llenricus, gifmes fåren emot
hosta; Stiiggait åter, Vulvnria, är odräglig för sin lvederivärdiga
lukt. Mollan, Alripiex, liknar mycket Melchi. Hiiriblliiid märka
roi sjelfwa Trädgårdoiirollaii, bort-Inse, röd oil) lnoit, som snart fisk-
wildas ra« god jord i trädgårdar.
6. Af Hexandrisier Linn., hafiva toi, utom Liljorna, ert mängd
Sarai-, ljumt-x. af lnoilka Angfnratn analosa och acclosclln, gifwa
en lika godt oa) helsosa!11t,gt«ö!1t som pstimtimu Swinsmmn crisan
Hästsr)ra11, aculu3, och Wattenfnrain nqinilicus, hivilfail rötter be-
römmas i afkok mot stabb oci) utslag. Tioiilöne11, Persiens-in Hy-
dropipor, med 6 till 9 standare, år skarp okl) nyttqu i afkok mot
solbränna vel) skroflig hud.
7. Af Tetradnuamifler Linn-, med 6 ståndare, men af hwilia
de 2 äro kortare, förekomma i Småland deir lilla hwita Rågblonp
man, Disnba rema, sorti ganska tidigt pli märcn framskjutet osl) af
hirilken man spär sist raggrodii för aret; den sil kallade Herdesiafwen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
