Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundman - de Maré
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 LUNDMAN—DE MARÉ.
och Fläckebo socknar af Bergslags fögderi i
Västmanlands län 1878; † 1893 1/2 på Sösta
kronolänsmansboställe i Romfartuna socken; begrafven å
Romfartuna kyrkogård. — G. 1867 7/1 på Nora
församlings kyrkoherdeboställe m. Elisabeth Haraldina
Wilander, f. 1843 7/1 på Harbo församlings
komministerboställe i Västmanlands län; dotter af prosten,
kyrkoherden i Nora, magistern Karl Anton Wilander
och Augusta Charlotta Utterström.
Barn:
Karl Harald, f. 1867 10/10 på Östa. Aflade
mogenhetsexamen i Västerås 1887 25/5; student vid
universitetet i Uppsala s. å. 14/9; inskrefs i
Västmanland-Dala nation s. å. 17/9; genomgick
Schartaus handelsinstitut i Stockholm 1890 1/9—1891 31/5;
aflade juridisk preliminärexamen 1893 31/1; företagit
resor i Amerika, England och Tyskland under en
del af åren 1896—1900. Har tagit namnet
Lundman-Bröms på grund af sin härstamning från norrländska
släkten Bröms.
Nanna Elisabeth Charlotta, f. 1868 23/10 på
Östa. Elev vid tekniska skolan i Stockholm; †
1895 20/6 på Jakobsberg i S:t Ilians socken i
Västmanlands län; begrafven å Romfartuna kyrkogård.
Frans Gustaf Filip, f. 1870 1/5 på Östa, † 1885
16/4 på Sösta; begrafven å Romfartuna kyrkogård.
Sara Augusta Mathilda, f. 1872 29/3 på Östa.
Elev vid länslasarettet i Västerås 1897 10/1—15/5;
e. undersköterska därstädes 1897 15/5—1898 1/1;
undersköterska därstädes 1898 1/1—1/10;
öfversköterska därstädes s. å. 1/10. -
Karl Gunnar Sigfrid, f. 1874 15/2 på Östa. Gick
1889 till sjös och tjänstgjorde dels på svenska, dels
på engelska segel- och ångfartyg och företog med
dem resor till hamnplatser i Europa, Nordamerika,
Asien, Afrika och Australien; aflade styrmansexamen
vid Stockholms navigationsskola 1894 4/5—1/5; †
1895 (15/12) vid tyska skeppet »Athenas» explosion i
Atlantiska hafvet under resa från New Üork till
London.
Anton Elis Gabriel, f. 1876 24/3 på Sösta. Aflade
mogenhetsexamen i Västerås 1895 28/5; elev vid
Ombergs skogsskola 1896 15/7; utexaminerad därifrån
1897 10/6; elev vid skogsinstitutet s. å. 1/7;
utexaminerad därifrån 1899 15/6; e. jägmästare i
Västerbottens distrikt 1900 19/6; assistent i Burträsks revir
s. d.; vikarierande jägmästare i nämnda revir 1901
6/4—31/5; assistent i Sorsele och Norra Lycksele
revir s. å. 1/6—381/12, 1902 1/3—80/11. Har tagit
namnet Lundman-Bröms på grund af sin härstamning
från norrländska släkten Bröms.
Anna Margareta, f. 1879 22/8 på Sösta, † 1894
11/11 i Västerås; begrafven å Romfartuna kyrkogård.
Nils August, f. 1883 22/1 på Sösta. Aflade
mogenhetsexamen i Västerås 1901 11/6; elev vid
postverket s. å. 1/10—s. å. 17/12; anställd vid
Mälarprovinsernas enskilda bank s. å. 27/12. Har tagit
namnet Lundman-Bröms på grund af sin härstamning
från norrländska släkten Bröms.
de Mareé.
Godset Maré (Marais eller Marets), som är beläget fyra mil från Cambray i Frankrike,
ägdes af en baron Jean de Bousies, från hvars andre son Baudoin, hvilken lefde 1096,
härstammade en i Frankrike lefvande ätt de Maré, med namnet taget från ofvannämnda gods.
På 1500-talet spredo sig grenar af släkten öfver Antwerpen till Tyskland, hvarifrån en
medlem, Jean de Maré, i slutet af 1600-talet öfverflyttade till Sverige. Han blef inspektor på
Gimo bruk i Uppsala län, och från honom härstammar en ännu i Tyskland lefvande gren af
ätten och en ännu i Sverige troligen lefvande gren. Den här nedan införda ätten de Marés
härstamning från de ofvannämnda grenarna af den franska ätten de Maré har ej kunnat ledas
i bevis, men denna ätt äger dock med all sannolikhet samma ursprung som dessa. En i den
svenska grenens ägo befintlig utförlig stamtafla öfver hela den utländska ätten och i synnerhet
de tyska och holländska grenarna gifver dock ej något stöd för antagandet af samma ursprung
för dessa och den svenska ätten. Denna ätts förste med säkerhet kände stamfader Jagues Le Bell
de Maré, eller som pfalzgrefven Johan Jakob skrifver från Stegeborg 1674 den 30 mars till konung
Karl XI »Jacob le Gel de Marés», inflyttade till Sverige 1644 från Tyskland. Han synes enligt
ofvannämnda bref hafva varit af adlig härkomst, ty pfalzgrefven kallar honom »Edlen». —
Denne Jaques finnes ej upptagen på ofvannämnda stamtafla, hvarför härkomsten ej låter sig
bevisas. En hans son Jakob adlades med namnet Ridderborg 1704 11/2, och en hans sonsons
sonson, Anders Baltzar, adlades 1860 4/s med namnet de Maré. :
Följande personer med namnet de Maré hafva antingen själfva eller genom sina barn
varit kända i Sverige men ej kunnat sammanföras i släkt till Jagues Le Bell de Maré.
Den ofvannämnde inspektoren vid Gimo bruk Jean de Maré föddes i Tyskland och dog
efter 1701 i Stockholm. Han skötte Gimo och Österby 1694—1701 och gifte sig 1:o 1682 7/2 i
Tyska församlingen i Stockholm med Sara Meitens, född 1663 och död på 1690-talet. Hon var
dotter till köpmannen Scipio Meitens och syster till målaren Meitens. Jean gifte sig 2:o på
1690-talet med Elisabet Fabritius, dotter af envoyéen Ludvig Fabritius, adlad Fabritius. Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
