Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAZELIUS.
Tab. X.
Artar Immanuel (son af Johan August, Tab. IX),
f. 1833 30/11 i Stockholm. Student i Uppsala 1854
5/3; fil. kandidat 1860 18/4; disputerade för graden
s. å. 23/5; fil. doktor s. å. 31/5; tjänstgjorde som lärare
vid Nya Elementarskolan i Stockholm s. å.
höstterminen; e. o. amanuens vid Kungl. biblioteket 1862 12/4;
adjunkt vid nämnda skola 1863 31/12 1864 7/12;
t. f. lektor vid lärarinneseminariet i Stockholm 1864
129—1868 5/9; censor vid examina i sjökrigsskolan
1868 i april och 1869 i april, september och oktober;
öppnade 1873 ett etnografiskt museum, som kallades
»Skandinaviskt-etnografiska samlingen» och »var
närmast af rent etnografisk-folkloristisk art» och som
numera kallas Nordiska museet, i Stockholm, och
blef dess styresman; korresponderande ledamot af
Société d’Anthropologie de Baris 1874 i november,
af Sociedade de Geographia de Lisboa 1883 i maj,
af Gelehrte Estnische Gesellschaft zu Dorpat s. ä.
i maj och af Verein für Erdkunde in Dresden s. å.
i juni; R. N. O. 1878 30/11; hedersledamot af
isländska Fornleifafélag i Reykjavik 1884 i augusti;
medlem af Kurländische Gesellschaft für Literatur
und Kunst s. å. i november; korresponderande
ledamot af Berliner Gesellschaft für Anthropologie,
Ethnologie und Urgeschichte 1888 i juni;
hedersledamot af Svenska fornminnesföreningen 1890 i
mars och af historisk isländska bokmenntafélag i
Köpenhamn s. å. i maj; inköpte för Nordiska
museets räkning Skansen och Belvederen på Djurgården
vid Stockholm 1891 och bildade därigenom det nu
världsberyktade s. k. »Skansen», vid hvars förskönande,
förstorande m. m. han ådagalagt en öfverväldigande
energi; hedersledamot af Münchener Alterthums Verein
1892 i januari och af Norrlands nation vid universitetet
i Uppsala s. å. i maj; K. N. O.2.kl.s.å.1/12;
korresponderande ledamot af Verein für Lübeckische Geschichte
1893 i september; patriotiska sällskapets stora
guldmedalj s. å. 30/9; medlem af vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien s. å. 5/12; hedersledamotaf
Tannäs och Borgsjö socknars fornminnesförening
1894-i januari, af Philochoros i Uppsala s. å. i februari,
af Svenska folkdansens vänner s. å. och af
Münchener Gesellschaft für Anthropologie, Ethnologie und
Urgeschichte 1895 i januari; prisdomare vid
Deutsch-Nordische Handels- und Industrie Ausstellung i
Lybeck s. å.; hedersledamot i Stockholms nation vid
universitetet i Uppsala 1896 i november; K. N. O.
1. kl. 1897 18/9; korresponderande ledamot af
Anthropologische Gesellschaft i Berlin 1898 i mars;
medlem af Kungl. vetenskapsakademien s. å. 8/6;
hedersledamot af Museum Lübeckischer Kunst und
Kulturgeschichte s. å. och af Schweizerische Gesellschaft
für Volkskunde i Zürich 1899; † 1901 27/5 på Skansen
på Djurgården vid Stockholm; där begrafven. Hvad
han gjort för Sveriges folk genom skapandet af
»Skansen», hvars förnämsta sevärdheter äro »de från
olika håll» ditflyttade »allmogehusen och andra
byggnaderna, hvilka ej endast med inredning utan äfven
med närmaste omgifning förete möjligast trogna bilder
från de landskap, hvarifrån de härleda sig, och på
samma gång, sedda i sammanhang, visa grunddragen
af den svenska allmogebostadens historia», uttryckes
väl i Daniel Fallströns vackra vers:;
»Ja, han är borta, han, som mäktat skapa
ett verk, som intet folk på jorden har,
så stort och väldigt som ett isländskt drapa,
så ljust och skönt som majskyn kvällen bar.»
Bland hans skrifter märkas »Inledning till
Hávamál» (1860); delvis »Läsebok för folkskolan»;
261
»Fosterländsk läsning för barn och ungdom» (1868,
2. uppl. 1869); »Öm det svenska
bibelöfversättningsarbetet, med särskildt afseende på 1861 års
proföfversättning af Nya testamentet» (i Svensk
tid-Skrift 1868); »Om rättstafningens grunder med
särskildt afseende på svenska språket» (1870);
»Redogörelse för nordiska rättstafningsmötets förslag till
ändringar i det svenska stafningssättet jämte
berättelser om mötet» (1871); »Svensk folkläsning»,
häftena 1—3; »Minnen från nordiska museet» B. I,
h. 1—12, B. II, h. 1—7 (1881—1892); »Bidrag till
vår odlings häfder» (1881—1899); »Meddelanden
från Samfundet för Nordiska museets främjande»
(1881—1899); »Program för en byggnad åt Nordiska
museet» (1883); »Runa», minnesblad från Nordiska
museet (1888); »Afbildningar af föremål i Nordiska
museet» B. I, h. 1—7 (1888—1892); »Führer durch
die Sammlungen des Nordischen Museums in
Stockholm» (äfven på franska och engelska) (1888);
»Handlingar angående Nordiska museet» h. 15
(1890—1900); »Bilder från Skansen» h. 1—12 (1896
—1899); »Meddelanden från Nordiska museet»
(1899). Har dessutom skrifvit polemiska uppsatser
i en del tidningar samt en del andra uppsatser i
tidskrifter. Det ofvan nämnda Nordiska muscet
innehåller enligt »Sveriges Land och Folk» af Gustav
Sundbärg »1901 85,000 nummer», och »härtill
komma dessutom bibliotek och arkiv samt stora samlingar
af gravyrer, porträtt (ensamt dessa öfver 25,000 blad)
mynt, polletter, postmärken m. m., hvilka samlingar
ej äro införda i hufvudkatalogen». Det har
visserligen kommit i åtnjutande af statsanslag men är »en
själfständig institution, med egen styrelse, och har
näst sin stiftares outtröttliga nit för sin fortvaro mest
att tacka enskilda personers fosterländska
offervillighet». — G. 1864 26/7 i Umeå prästgård m. Sofia
Elisabet Grafström, f. 1839 31/10 i Umeå, † 1874
29/3 i Stockholm; begrafven å Solna kyrkogård; dotter
af prosten, kyrkoherden i Umeå Änders Åbraham
Grafström och hans 2. fru Helena Sofia Franzén.
Son:
Gunnar, f. 1874 17/3 i Stockholm. Aflade
mogenhetsexamen vid Nya elementarskolan i Stockholm
1893 15/5; student vid universitetet i Uppsala s. å.;
fil. kandidat 1896 15/9; Uppsala studentkårs
sekreterare 1899—1900; aflade 1. afdelningen af fil.
licentiatexamen 1901 31/1; föreståndare för Nordiska museets
afdelningar på Skansen och sekreterare hos Nordiska
museets nämnd s. å. 30/5; aflade fil. licentiatexamen
1901 15/12; intendent å Skansen 1902 i december. —
G. 1902 16/12 i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm m.
Gina Broman.
Tab. XI.
Gustaf Anton (son af Johannes, Tab. V), f. 1801 29/6
i Jakobs församling i Stockholm. Student vid
universitetet i Uppsala 1817 14/10; löjtnant vid
Värmlands fältjägarekår; idkade landtbruk dels på Torp i
Östra Skrukeby socken i Östergörlands län och dels i
Värmland; afsked från krigstjänsten; director musices
vid Adolf Fredriks lägre apologistskola i Stockholm
1828—1833; organist i Adolf Fredriks kyrka i
Stockholm; † 1833 1/6 på Skansen på Kungl. Djurgården
vid Stockholm; begrafven i familjegrafven å Solna
kyrkogård i Stockholms län. Förvaltade Torp i
Östra Skrukeby socken. — G. 1826 16/10 på
Åkersberg vid Trollhätjan m. Birgitta Charlotta Fogelberg,
f. 1803 11/12 på Åkersberg, † 1838 3/3 i Stockholm;
begrafven å Solna kyrkogård; dotter af
slussinspektoren Gunnar Fogelberg och Anna Charlotta Hellström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
