Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
stor betydelse för vår litteratur såsom på en gång skald
och vifterhetsdomare och utöfvade i båda dessa
afseenden ett mäktigt inflytande på nationens odling»
samt var en »kämpe för samtidens ideella syften»
samt var »den gustavianska periodens ledande
personlighet inom litteraturen». Han har kallats för
»behagens skald», i följd af att han »ägde en eldig
känsla, en sprittande kvickhet och ett ädelt mjukt
formsinne». Berömd både som skald — lyriker —
och prosaförfattare, utgjorde han själen i den
sällskapskrets, där Anna Maria Lenngren innehade en
framstående plats, en sällskapskrets som utan tvifvel
var »en af de mest snillrika i Sverige». Han blef
medarbetare i konung Gustaf III:s »dramatiska
skriftställeri». Var »framstående satiriker». Hans
litterära feja med Thorild är den mest berömda af
hans strider som kritiker. Bland hans dikter märkas:
»Mina löjen»; »Till Backus och kärleken»; »Sinne-
nas förening»; »Saknaden», »Dälden» och »En stadig
man» (1777); »Afunden» och »Våra villor» (1781);
»Fåglarnas vitterhetsakademi»; »Nytt försök till
orimmad vers» (1783); »Man äger ej snille för det
man är galen» (1787); »Förtviflan» (1789); »Kantat
den 1. jan. 1789»; »Sigvart och Hilma», »Jordens
skapelse», »Dumboms lefverne» och »Nya skapelsen»
(1790); »Ljusets fiender» (1792); »Till Kristina»
(1792); »Ode till sällheten» (1794); »Vinterns
välde lyktar». Hans dramatiska arbeten tillsammans
med konnng Gustaf III äro »Eneas i Kartago»
(1782); »Drottning Kristina» (1785); »Gustaf Vasa»
(1786); »Gustaf Ädolf och Ebba Brahe» (1788).
Bland hans prosaarbeten märkas »Företal till
Fredmans epistlar» (1790); »Filosofen på landsvägen»
(1792); »Strödda reflexioner» (1792); »Tal om
skadan af en uteslutande smak» (1795); »Tal om
satirens vederstygglighet» (1795). Hans disputation för
docenturen hade följande titel »Disputatio de poësi
philosophiæ ubivis gentium prævia» (1774). År
1796 utkommo hans dikter, af hvilka fjärde
upplagan utgafs 1860; till tyskan öfversattes hans
prosaskrifter år 1801 af Lappe.
Uppsala och på Gripsholms slott hänger hans
bröstbild i gipsmedaljong, modellerad af Sergel.
Tab. II.
Jonas (son af Jonas Kjellgren, Tab. I), f. 1747
28/9 i Floby prästgård. Gick i Skara skola; student
vid universitetet i Lund 1766, där han disputerade
1767; student vid universitetet i Åbo 1768 15/10,
där han disputerade 1769 24/5 pro gradu: Vindiciæ
Veterum Druidum Hyperboreorum; fil. magister s. å.
6/7; begaf sig till Sverige 1771; prästvigdes i
Stockholm af biskopen i Strängnäs Jakob Sirenius s. å.
9/11; adjunkt och vice pastor i flera församlingar
af Skara stift; aflade pastoralexamen 1781;
komminister i Hvalstads församling af nämnda stift
1785; uppfördes på kyrkoherdeförslaget till det
regala pastoratet Rackeby och blef nästan
enhälligt kallad af församlingarna men ej af konungen
utnämnd; fick genom sin broder kungl. sekreteraren
Johan Henrik Kellgrens bemedling Skatelöfs regala
pastorat af Växjö stift och utnämndes utom förslag
af konungen till kyrkoherde därstädes i början af
december 1786; tillträdde 1788 1/5; vid
biskopsvisitationen i Skatelöf, förrättad af biskop Wallqvist
år 1789. blef han titulär prost öfver sina
församlingar; † 1804 31/1 i Skatelöfs socken; begrafven å
Skatelöfs gamla kyrkogård s. å. 10/2. Han »var en
god, from och hederlig man» och »lämnade efter sig
ett fattigt hus» samt »var i flera af de senare åren
I universitetshuset i,
KELLGREN.
mycket sjuklig», »blef mer och mer förlamad i
benen, så att han slutligen mer skred fram än gick»,
hvilket hans efterträdare, kyrkoherden C. M. Ägrell,
som skrifvit hans i Skatelöfs kyrkoarkiv förvarade
lefnadsteckning, »med egna ögon såg en gång på
Växjö gator», och »skall omsider hafva blifvit så
lam, att hau i rummen måste bäras på stol». — G.
1786 8/s8 förmodligen i Grolanda socken m. Klara
Kristina Lidmark, f. 1765 19/3 antagligen i Grolanda
socken, † 1799 21/9 i Skatelöfs socken; begrafven å
Skatelöfs gamla kyrkogård, där en grafhäll öfver
grafven finnes; dotter af prosten, kyrkoherden i
Grolanda församling af Skara stift, magistern Anders
Lidmark och Klara Justina Rosenbusch.
Barn:
Elisabet Justina, f. 1787 20/7 förmodligen i
Hvalstads socken, † 1857
Anna Maria, f. 1788 4/8 i Skatelöfs socken,
liksom de yngre syskonen, † 1824. — G. 1813 2/5 i
Flo prästgård m. komministern i Flo församling af
Skara stift Per Kjellander, f. 1783 23/1 i Hvarfs
socken i Skaraborgs län, † 1819 19/10 på
komministerbostället Lena skolgården i Ås socken.
Johan Henrik, f. 1790 4/1. E. o. bataljonsläkare
vid Västgöta regemente 1817 10/12; afsked 1822
4/4; †-
daos, f. 1791 9/7, † 1798 20/5 i Skatelöfs socken.
Jonas Henrik, f. 1792. Kapten; † 1877. Se
Tab. IlI.
Gustaf, f. 1794 22/10, † s. å. 31/10 i Skatelöfs
socken.
Hedvig Charlotta, f. 1796 11/6, † 1865.
Jakob Axel, f. 1797. Komminister; † 1848. Se
Tab. VII.
Tas. III.
Jonas Henrik (son af Jonas, Tab. II), f. 1792
9/12 i Skatelöfs socken. Rustmästare vid Älfsborgs
regemente 1812 31/8; kommenderad med regementet
till Göteborg s. å.; bevistade 1813 och IS814 års
fälttåg i Tyskland och Norge och var kommenderad
med tredje bataljonen till garnisonstjänstgöring i
Fredrikshald; sergeant 1814 27/11; kommenderad till
Göta kanal 1815 och 1818 och med en
arbetskommendering till Landskrona 1816; fänrik s. å. 13/8;
förste adjutant 1818 19/12; löjtnant 1824 7/9; löjtnant
i Hallands infanteribataljon 1825 19/4 och vid nämnda
bataljon 1831 22/12; kapten i arméen 1832 24/7;
kapten vid regementet 1848 14/8; R. S. O. 1849 28/4;
afsked 1851 12/6; † 1877 19/5 i Skara; där begrafven.
— G. 1835 i Halmstad m. Beata Karolina Sjöbergs,
f. 1816 15/11 därstädes, † 1867 i Skara; begrafven
i Lidköping; dotter af slottsvaktmästaren B. Sjöberg
och hans hustru Gunilla.
Barn:
Kristina Karolina, f. 1836 26/10 i Alingsås. — G.
1873 10/1 i Skara m. häradshöfdingen i Örusts och
Tjörns domsaga i Göteborgs och Bohus län, R. N. O.,
Per Guldbrand Pettersson, f. 1835 19/7 i Rogberga
socken i Jönköpings län.
Jonas Henrik, f. 1837.
Tab. IV.
Ernst Ludvig, f. 1839 1/5 i Alingsås, † där 1851
26/4; där begrafven.
Patrik Anton Teodor, f. 1840. Godsägare. Se
Tab. VI.
Karl Axel Herman, f. 1847 i Alingsås, † 1874
på Sanna; begrafven å Rogberga kyrkogård i
Jönköpings län.
Gymnastikdirektör. Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
