Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOBEL.
läkare i Borås 1796—1799; biträdande
provinsialläkare i Gästrikland 1800; erhöll belöning för
vaccinationens befordran 1806 och 1807;
lasarettskirurg i Gäfle; biträdde under 1808 och 1809 års
krig vid fälthospitalen i nämnda stad; † 1839 29/1 i
Gäfle; begrafven därstädes. Hans ämbetsberättelse
till collegium medicum från Gäfle är tryckt i »Läkare-
och Natursamling». — G. 1:o 1787 i Karlstad m.
Anmna Kristina Rosell, f. 1760, † 1795 22/2; dotter
af borgmästaren i Karlstad Arvid Rosell och Kajsa
Frendén; — 2:o 1800 29/6 i Gäfle m. Brita Katarina
Ahlberg, i hennes 2. gifte (g. 1:o 1790 19/3 i Gäfle
m. kofferdikaptenen i nämnda stad Berndt Johan
Messman, f. liso — från Gäfle kan därom ej
upplysas —, † 1798 5/7 under resa i Nordsjön; begrafven
i Gäfle), f. 1770 6/10 i nämnda stad, † 1823 24/10
troligen ej i Gäfle, där hon ej är begrafven; dotter
af skepparen därstädes Olof Ahlberg och Magdalena
Axmar.
Barn:
1. Vendela Kristina, f. 1788 i Uppsala, † där
1793 9/9.
1. Immanuel, f. 1791 19/8 i Uppsala, † dür 1795
n/1. 2
1. Anna Charlotta, f. 1793 26/10 i Uppsala, †
1862 i Forsa socken i Gäfleborgs län.
2. Immanuel, f. 1801. Fabriksidkare; † 1872.
Se Tab. II.
2. Betty, f. 1803 15/4, † 1875. — G. 1:o 1823
m. fänriken Georg August Mahncke, f. 1796, † 1831;
— 2:o 1836 m. fabriksidkaren i Stockholm Per
Petersson Elde, f. 1802, † 1874. .
2. Amalia, f. 1805 21/4 i Gäfle, † 1877 30/12 vid
Idala i Mörkö socken i Södermanlands län. — G.
1838 m. viktualiehandlanden i Stockholm,
landtbrukaren Karl Wretling, i hans 2. gifte (g. 1:o m.
Charlotta Almqvist, f. 1814, † 1834), f. 1805 28/4 i
Dingtuna socken i Västmanlands län, † 1879 28/10
vid Idala.
Tab. II.
Immanuel (son af Emanuel Nobel, Tab. I), f.
1801 24/3 i Gäfle. Blef 1815 skickad till sjös;
arkitektelev 1818; elev vid akademien för de fria
konsterna 1819; deltog som öfverstelöjtnant Bloms
medhjälpare i flera byggnadsarbeten soch uppgjorde själf
törslag till en del byggnader»; lärare i
konstruktionslära och beskrifvande geometri vid Stockholms
mekaniska skola; sysslade med kautschuktillverkning;
med sin konstruerade modell till lands- och
vattentorpeder begaf han sig på 1830-talet till Ryssland;
hans uppfinningar mottogos där med mycken
välvilja; koustruerade arbetsmaskiner, bland hvilka kan
anföras hjulnafsskärare: konstruerade snabbskjutande
gevär; upprättade 1842 egen mekanisk verkstad i
S:t Petersburg; utvecklade sin verkstadsrörelse i
stor skala och fick storartade beställningar af ryska
regeringen ända till kejsar Nikolaus I:s död; härefter
gjorde ryska regeringen sina beställningar utomlands,
hvilket hade till följd, att Nobel »kom på obestånd»;
han återvände då till Stockholm 1859 lika fattig
Som när han på 1830-talet begaf sig därifrån till
Ryssland; återkommen till Stockholm löste han med
hjälp af sin son Alfred det problem, som han länge
varit sysselsatt med, nämligen »nitroglycerinens
förvandling till ett tekniskt användbart sprängämne»,
hvilket är kändt under namn af »Nobels sprängolja»;
Varigenom en fullständig revolntion åstadkoms inom
Sprängtekniken; † 1872 3/9 på Heleneborg vid
Stockholm; begrafven i nämnda stad. — G. 1827 i Stock-
|
277
holm m. Karolina Andrietta Ahlsell, f. 1803 30/9 i
nämnda stad, † där 1889 7/12; där begrafven; dotter
af kamreraren Andreas Ahlsell och Karolina
Vilhelmina Roospigg.
Barn:
Emanuel, f. 1828 i Stockholm, † där 1829 17/5;
där begrafven.
Robert Hjalmar, f. 1829. Fabriksidkare; † 1896.
Se Tab. III.
Ludvig Immanuel, f. 1831. Fabriksidkare; † 1888.
Se Tab. V. S.
Alfred Bernhard, f. 1833 21/10 i Stockholm; döpt
s. å. 23/10. Gick i Jakobs lägre läroverk 1841 2/9—
1842 18/10; flyttade i oktober sistnämnda år jämte
modern och bröderna till S:t Petersburg, där
skolstudierna fortsattes; elev på faderns mekaniska
verkstad och sedermera biträde därstädes; vistades
sedermera till största delen på resor; uttog 1863 14/10 ett
första patent på användande af nitroglycerin såsom
sprängämne; anlade 1864 Vintervikens dynamitfabrik,
»den äldsta i världen i sitt slag»; denna uppfinning
följdes 1867 af dynamiten, 1875 af spränggelatinen och
1887 af ballestifen eller nobelkrutet eller det rökfria
krutet; R. N. O. 1880 15/5; ledamot af
vetenskapsakademien 1884; donerade 1892 50,000 kronor till
en fond för experimentell medicinsk undersökning
vid karolinska-mediko-kirurgiska institutet;
hedersdoktor vid universitetets i Uppsala jubelfest 1893;
R. It. S:t M. o. L. O.; Off. Fr. H. L.; genom hans
testamente af den 27 november 1895 blef den s. k.
»Nobelstiftelsen» sedermera grundad; † 1896 10/12
i San Remo; bggrafven å norra begrafningsplatsen
vid Stockholm. Ägde sedan 1871 huset n:r 59 vid
Avenue Malakoff i Paris och sedan 1892 en större
villa i Sau Remo, förvärfvade äganderätten till alla
aktierna i aktiebolaget Bofors—Gullspång 1893—
1894; inköpte 1896 jämte grefve C. von Frischen
Ridderstolpe Mälsåkers gods i Ytter-Selö socken i
Södermanlands län. Han har genom sina
uppfinningar bidragit ofantligt att »höja grufindustrien samt
underlätta tunnel- och järnvägsarbeten och behärskade
världsmarknaden genom outtröttliga förbättringar och
skickligt ledda fabriker i de flesta länder i Europa».
Den punkt i hans den 27 november 1895 upprättade
testamente, på hvilken instiftelsen af
»Nobelinstitutet» grundar sig, har följande lydelse: »Öfver hela
min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på
följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen
realiseradt till säkra värdepapper, skall utgöra en fond,
hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem,
som under det förlupna året hafva gjort
mänskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika
delar, som tillfalla: en del den, som inom fysikens
område har gjort den viktigaste upptäckt eller
uppfinning; en del den, som har gjort den viktigaste
kemiska upptäckt eller förbättring; en del den, som
har gjort den viktigaste upptäckt inom fysiologiens
eller medicinens domän; en del den, som inom
litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk
riktning; och en del åt den, som har verkat mest
eller bäst för folkens förbrödrande och afskaffande
eller minskning af stående arméer samt bildande och
spridande af fredskongresser. Prisen för fysik och
kemi utdelas af Svenska Vetenskapsakademien; för
fysiologiska eller medicinska arbeten af Karolinska
institutet i Stockholm; för litteraturen af Akademien
i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott
af fem personer, som väljas af Norska Stortinget.
Det är min uttryckliga vilja, att vid prisutdelningen
intet afseende fästes vid något slags nationalitets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
