Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hülphers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÜLPHERS.
Den drifft jag hittils spordt, at wilja lära känna
mitt Fädernesland, och underrättas om de fördelar,
som det kan hafwa af handel med wåre grannar, på
det jag i mitt mått, kunde blifwa en nyttig medlem
i wårt samhälle, har warit enda orsaken dertill, at
jag på egen kostnad, ehuru dryg den kunnat wara,
anwändt fyra år effter hwarandra på resor, ej
allenast imnom Riket genom alla dess Provincer och
Städer, utan ock, utom det samma till de närmast
belägne Magters Residence Städer Köpenhamn och
Pettersburg, derunder har jag författat flere
anmärkningar, öfwer desse orters handel, Manufactarwärk
och näringsrörelser, hwaraf jag förledne år, hade den
fömon till Höglofl. Kongl. Collegium få aflemna ett
kort utdrag af samma resesamling och med detta
fördristar mig widare, at i underdån. ödmiukhet
frambära, et lika Extract af de underrättelser som
jag denne Sommar på den förrättade Finske och
Ryske Resan hafft tilifälle inhämta, i det underdån.
ödmiuka hopp, at det af Eder Excellence och Höglofl.
Kongl. Collegio, med hög ynnest och wälwilja anses,
hwaraf mitt wälmenta upsåt torde stärkas, at
framdeles till någon mine Landsmäns nytta göra det
allment.
Emedlertid som jag härigenom blifwit mera
opmuntrad, at ännu företaga någon widlofftigare resa
till utrikes ort, men icke tänkt söka något understöd
af Publigue medel, som likwäl andra af Riksens
ungdom både gjort och erhållit, finner likwäl min
förmon ansenligen skulle bero derpå om jag med
någon mig anständig heders Caracter blefwe
bewärdigad, hwarigenom hade at förwänta mera agtning och
förtroende samt lättare tillträde hos dem som kunna
öka min kunskap, Så fördristar mig nu i diupaste
underdånighet hos hans Kongl. Maij:t samma äreude
andraga. Och alt derföre, är till Eder Excellence
och Höglofl. Kongl. Collegium, min underdån.
ödmiuke anhållan, at wid detta tillfälle Hög-Gunstigast
warda ihogkommen, med dess Högstgällande
recommendation hos Hans Kongl. Maij:t, till åtniutande af
någon sådan Caracter, som nu Handlande
någorlunda finnes anstå. Emot en sådan Hög ynnest
hwaraf mitt upsått, med mera opmuntran kan
fortsättas, blifwer ock min Högste förbindelse, at så
länge den Högste förlänar hälsan, till Kongl. Collegii
priswärda behag, och det Allmänna till någon nytta,
hafwa både flit och kostnad osparad at widare fortfara.
Innesluten i Eder Excellences och högl. Kongl.
Collegii Höga ynnest framhärdar med diupaste wördnad
Eders Excellence och Höglofl. Kongl Collegii
Underdån. ödmiukaste t:e
Abraham Hulphers Abr:son.
Handlande från Westerås.»
direktör 1763; år 1768 öfvertog han affären jämte
två bröder under firmanamn Hülphers och Söner;
styresman för Fredriksbergs bruk 1773; utträdde ur
firman 1775; † 1798 24/2 i Västerås; begrafven i
Västerås domkyrka s. å. 22/3. Bland hans tryckta
skrifter märkas »Dagbok öfwer en Resa igenom de
under Stora Kopparbergs Höfdingedöme lydande
Lähn och Dalarne år 1757» (1762); »Samlingar till
en beskrifning öfwer Norrland» (1 delen 1771, 2
delen 1775, 3 delen 1777, 4 delen 1780, 5 delen
1789 och 6 delen 1793); den af firman K. G.
Leinberg 1886 utgifna »Bidrag till kännedomen af vårt
land» innehåller Hülphers finska dagboksanteckningar;
»Samling till korta Beskrifningar öfver svenska
städer» (1778, 1783 och 1797, fördelad i tre »flockar»
den första omfattande städerna i Västmanland, den
andra Södermanlands läns städer samt Södertälje och
Leijonhufvud, Släktbok.
331
den tredje Umeå, Piteå, Luleå och Torneå); »Ättartal
öfver den danska slägten Wallvik» (1765);
»Förteckning på i Sverige upptagna mineralbrunnar» (1770);
»Historisk afhandling om musik och instrumenter,
särdeles om orgverksinrättningen i allmänhet, jemte
kort beskrifning öfver orgverken i Sverige» (1773).
Med anledning af hans Dagbok öfver Dalarne
skref lektor Jakob Boëthius följande verser:;
»Wil du på Romboland Dalarnas heder
Weta, från Fjällen till Långheden neder;
Siljan och Dal-älfs Strand
Har med en snäller hand
Idog och wettgirig Man här beskrifwit,
Kunskap och gammaldags redlighet gifwit.
Byar och Soknar och Städer Han farit,
Upmärksamt ögat på alt hafwer warit,
Idrott och Slöjd och Dygd,
Kringom Dess hela bygd,
Bruks-Patron Hülphers rätt noga här wisar;
Dal-Karl med Kullorna Honom ock prisar.»
Om samma bok strängade Hülphers svågrar, Petrus
Arosenius och Johan Schedwin, sina lyror, och börjar
och slutar den förre sitt poem med följande verser:
»Här ha wi Dala Land med ntmärkt flit beskrifwit,
Som utan kostnad och beswär ej kunnat ske,
Ty böre wi åt Then, som thenna Dag-Bok gifwit
I ljuset, mycken tack till wedergällning gje.»
»Min Swåger, Eder flit, som tydligt här framlyser,
Har gifwit Boken glants, och hon gjer Er igen
Odödligt namn, och then, som någon kärlek hyser
För Bok-wett, om Er frögd han dömer som en vän.»
Den andre svågern börjar sina verser på föl-
jande sätt:
»Med ringa kostnad och besvär,
Och utan sorg för lösa pängar,
För släp af matsäck, åktyg, drängar,
Min Läsar’, om du färdig är,
Kan du få snart till Dalar fara,
Til en så dyrbar Sverges ort;
Men dock i kamar’n sitta qwara:
Så gin har Hülphers wägen gjort.»
samt slutar sålunda;
»Det jämnwigt i hans Handel gör;
Hwad kan mot sparsamheten wäga?
Med den får han sin torfwa äga
Och bruka fritt, så nu, som förr,
Min Läsar’, wil Du weta mera
Om Detta Folkets lefnads sätt,
Så kan Du denna Bok studera,
Och winna syftemålet lätt.
Hülphers vän Erik Mikael Fant »inleder andra
delen af hans Norrlandsbeskrifning» med följande
verser;
»Hvad, Hülphers? Än ett verk på trycket?
Har du ej än arbetat nog?
Jag frågar icke utan fog;
Ty du har skrifvit re’n så mycket.
Så vackert tjenat med ditt vett.
At mången ann’ för mindre möda,
Sig från det ödet friad sett,
At blifva glömd ibland de döda.
Ack nej! Din hog, at kunskap yrka,
Ej stänges inom någon gräns:
Ju högre, som din ifver spänns,
Ju mer den vinner uti styrka.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>