Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEOPOLD. 343
afsikt att adoptera Johan Väilhelm Leopolds sonson, majoren Fredrik Ludolf Leopold.
Adoptionen gick om intet till följd af deras olika politiska åsikter.
Den finska traditionen synes ju hafva sanning för sig, och det synes därför lämpligt att
under denna släkt sammanföra både den svenska och den finska ätten.
Nedanstående personer med namnet Leopold förtjäna här att omnämnas.
Karl Johan Leopold, hvilken, enligt ett intyg af ärkediakonen i S:t Michaëlis församling
i Hamburg, magistern Hieronymus Pasman samt tvenne andra personer, förut som judisk rabbin
kallats Jacob Israel von Berlin och i Prag 1674 döpts i katolska läran samt till följd af en
stor eldsvåda och andra tillstötande omständigheter förlorat sina hus i Prag och sina stora
gods, så att han måste begifva sig från Böhmen och därifrån till Hamburg, blef där döpt i den
evangeliska läran år 1693. Han hade före år 1696 23/6 inflyttat till Stockholm, ty då omtalas,
att han allt sedan sin ankomst till Stockholm hört till tyska församlingen därstädes. Själf
skrifver han till konungen i Sverige och omtalar, att han i 18 år varit en bekant judisk präst
i Prag, sedermera öfvergått till den katolska läran och blifvit döpt samt att kejsaren själf varit
dopvittne vid döpelseakten, att han ej känt sig tilltalad af den katolska läran och att han
genom vidriga omständigheter fått tillfälle att lösrycka sig från den katolska läran och begifva
sig till Hamburg, där han blifvit döpt i den evangeliska läran. Han råkade sedermera med sin
fru och sina barn i stor fattigdom samt begaf sig öfver till Sverige och anhöll hos konungen
om hjälp, eller, som han sjålf skrifver, »damit ich als ein nunmehro Verfolgter und verlassener
armer frembdling und beständiger Glaubens Mitgenosse mit den meinigen möge conserviret
werden»» Konung Karl XI hade lofvat honom en tjänst, och hos Karl XII påminner han
därom samt säger, att han såsom varande hemma i det hebreiska språket och i den judiska
lärans många dunkla punkter, kunde vara till stor nytta för dem, som studerade detta
språk och denna lära. Han anhöll därför om professuren i hebreiska språket antagligen i
Uppsala eller Dorpat vid därvarande universitet. Blef professor vid sistnämnda universitet;
låg i process med en löjtnant Jean de Kautsch. Han dog i Stockholm 1708 den 5 november;
var gift med en vid namn Margareta, hvilken dog i Stockholm 1737 27/4, samt ägde gården
n:r 39 Stora Badstugatan på Norrmalm i nämnda stad. Deras barn voro Maria Dorotea, som
föddes 1693 och dog som änka efter kakelugnsmakarmästaren i Stockholm Johan Mikel
Schlosshauer, som redan 1738 var död — hon hade förut sedan 1712 15/2 varit gift med mäster
Elias Pohl —; Hedvig Ulrika, döpt i Stockholm 1697 17/1 och död som änka efter
hofvagnmakarmästaren i nämnda stad Johan Herwich, hvilken lefde ännu 1752; Karl, född 1698;
Ulrika Eleonora, döpt 1699 27/3 i Stockholm i Slottskyrkan i närvaro af konungen,
riksänkedrottningen och prinsessan; hon dog i Stockholm 1765 13/9 som änka efter borgaren och
svärdfejaren Anders August Dühn, som var död 1738 och med hvilken hon gift sig 1715 13/12 i
Stockholm; Karl Gustaf, döpt 1700 27/4 och död som späd, samt Karl Gustaf, född 1701.
Karl Leopold, som föddes 1698 i Stockholm, döptes s. å. 18/2 på slottet, och konung
Karl XII gaf tillåtelse att han kallades efter honom samt var själf jämte sin syster vittne
vid dopet, där äfven en del af riksrådet var närvarande. Han var kirurg och fältskär samt
två gånger fången i Norge och anhöll 1722 om befordran, för hvilket ändamål K. M. befallde
kollegium medicum att »honom ihågkomma». Före 1738 hade han, säges det, begifvit sig till
Ostindien. I sitt äktenskap med Maria Berg, hvilket han ingick i Stockholm 1721 6/6, hade
han sonen Karl Gustaf, hvilken 1738 23/2 var på sitt fjortonde år men var död 1752. Maria
Berg lefde ännu 1738.
Karl Gustaf Leopold döptes 1701 18/10 i Stockholm och blef »Kungl. Majestäts
vapensmedsmästare» och vapensmedsskråets ålderman i Stockholm, där han dog 1752 27/9. Han ägde
1742 stenhuset n:r 35 vid Grytmakargränden å Norrmalm och år 1752 stengården n:r 120 vid
Stora Nygatan i nämnda stad samt var gift 1:o med Margareta Gerling, som dog i Stockholm
1742 8/1, och 2:o 1743 9/10 med Gunilla Andersdotter Kellberg, hvilken afled i nämnda stad 1797
18/3, 100 år gammal, och förut varit gift med kammarvaktmästaren Daniel Asp. Margareta
Gerling och Karl Gustaf Leopold gjorde inbördes testamente 1740 30/4 och hade ej långt förut
förlorat en son.
Herman Leopold, som var handlande och öfverförmyndare i Kristiania, skall enligt
traditionerna ha kommit till Norge från Lybeck, Bremen eller Sachsen samt begrofs 1696 9/42. Han
gifte sig 1674 12/5 i Kristiania med Barbara Wiggers, hvilken föddes 1654 30/4 och begrofs 1692
i/12. De hade barnen Gertrud, döpt 1675 16/5 och begrafven 1677 17/7; Barbara, döpt 1679 14/5
och död i Gjerpens prästgård 1730 13/5; Gertrud, döpt 1682 21/4 och begrafven 1697 13/8 samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
