Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - In de Betou (Indebetou)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN DE BETOU. 435
In de Betou (Indebetou).
Åtten härstammar från Holland, och namnet är taget af landet Betuwe, det forna Insula
Batavorum, beläget emellan Rhen och Waal, hvilkens ena strand också kallas, i motsats till
den andra, »Bet Ouwe», som betyder den bättre ängden. Om ätten äger samband med den ätt
Bethue, Betues, Betuwe, Bethoven eller Betho, som, förande i vapen med fält af stålhattar en
gyllene tvärbjälke genomskuren af en röd sparre, lefde i trakten af Tongeren i Belgien från
slutet af 1200-talet till midten af 1400-talet och öfver hvars medlemmar många grafstenar finnas
i kyrkorna i Tongeren, känner man ej. Enligt A. A. Vorsterman van Oijen’s »Stam- en
Wapenboek van aanzienlijke Nederlandsche Familien», utgifven 1888, är ättens med visshet kände
äldste stamfader Henrik, som hade två söner Jan, † 1621 i Nijmegen och stamfader för den
i Holland lefvande ätten In de Betoü, hvars hufvudman år 1900 var artilleriöfversten P. J. In de
Betoü, f. d. kommendant i Helder, och Henrik, hvars son Govert eller Gerrit, född i Holland
1588, för religionsförföljelser flyttade till Sverige.
I hvilket släktskapsförhållande Maria In de Betou, som dog före 1652 och var gift med
Hybbert Hoijendijk i hans första gifte, stod till Govert, Tab. I, är obekant. Uppgiften att hon
varit hans dotter är utan tvifvel felaktig. I riksregistraturet omnämnes 1658 27/11 en i öfrigt
okänd Johan in de Betou.
I Holland har ätten fört i vapnet antingen en femuddig silfverstjärna i rödt fält eller en
femuddig röd stjärna i fält af guld.
Major Thomas In de Betou och hans ättlingar hafva, liksom grosshandlaren Gustaf Otto
In de Betou, fört ett vapen med en naken, omgjordad och lagerkrönt man, som håller en
blomma (tulpan?) i högra handen, samt på hjälmen tre dylika blommor emellan tvenne vingar.
Fältet är silfver. Detta vapen har dock ej kunnat återfinnas i den heraldiska litteraturen och
torde vara att anse som dessa personers fantasivapen.
Under mer än 3 århundraden hafva många af ättens holländska medlemmar bott i Nijmegen
och varit borgare, rådmän och gillesåldermän, och såväl i stadsmuseet som i storkyrkan i
Nijmegen bevaras många minnen efter dessa personer.
Den s. k. Forssa-grenen af ätten i Sverige skrifver sig Indebetou sedan 1750-talet,
hvaremot äldsta grenen bibehållit och den s. k. Beckershofsgrenen återupptagit det gamla stafsättet.
Åfven andra skrifsätt hafva förekommit, såsom in de Betou och de Betou. Johan Axel Pontus
In de Betou, som öfverflyttade till Amerika, kallade sig Thomson, men hans barn skrifva sig
åter In de Betou.
van Balen, † 1665 26/12 i Stockholm; dotter af
Tᴀʙ. I Martin von Balm eller van Balen i Dordrecht i
. Holland.
Govert In de Betou, f. 1588 i Holland. Inkom B
arn:
till Sverige 1639 och bosatte sig i Norrköping som
bandelsman; aflade borgared 1640 26/6; den 26 juni
1640 »præsenterede Sig för Rätten» (i Norrköping)
»Gowerť Jndebetou hollender, framläggiandes sitt bördz
breff, Sampt vnderbekräfftadhe Attestationer, dhedan
effter han tillförene warit haffwer, hwilka bewijs om
honom allt gott tygade. Alltså effter hans
tienstvwillige begieren, Såäsom Swerges Lagh och Stadzens
privilegier, tillåta honom Samma gången her sin
borgare Eedh afläggia.
well:t Petter Carstens
Jöran Oluffsson.»
Var s. å. 30/12 ålderman för »handelsmedelet»; erhöll
1643 12/4 privilegium att upprätta ett »Stärckelse
Mackerij wid Norköpingh»; erhöll förnyade
privilegier därpå 1645 30/10; flyttade 1651 sannolikt till
Vaxholm och därefter till Djurgården vid Stockholm;
borgare i nämnda stad; † 1663 28/1 därstädes. — G.
troligen på 1630-talet m. Welamina von Balm eller
Leijonhufvud, Släktbok.
Lyfftesmän
Margareta, † 1676 eller 1677. — G. omkring
1668 m. hökaren Johan Nilsson, i hans 1. gifte (g.
2:o m. Annika Larsdotter, †), † 1680 1/5 i
Stockholm.
Johan, f. omkring 1638. Stärkelsefaktor; † 1703.
Se Tab. II.
Ett barn, † 1641; begrafvet i S:t Olai församling
i Norrköping s. å. 6/10.
Linnart, † 1647; begrafven i S:t Olai församling
i Norrköping s. å. 25/4.
Govert, f. 1647. Handelsman; † 1727. Se Tab.
III.
Kerstin, f. 1648 i S:t Olai församling i Norrköping;
döpt s. å. 15 7; † s. å.; begrafven därstädes s. å. 4/8.
Christina, f. 1649 i S:t Olai församling i
Norrköping; döptes s. å. 18/9; † 1679 eller 1680. — G.
efter 1674 m. skeppstimmermannen Erik
Asmundsson, † efter 1680 i7/12.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
