Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlüter, Schlytern och Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506 SCHLÜTER, SCHLYTERN OCH SCHLYTER.
Af dessa sex söner äro fem här nedan nämnda, nämligen: Johannes. född 1753, handelsman och
död 1823; Herman, född 1756, handelsman och död 1807; David, född 1758 17/5 i Hamburg;
Vilhelm, född 1759 5/11 och död 1830; Lucas, född 1761 31/12, grosshandlare och död 1798; dottern
Regina föddes 1767 och blef gift med en vid namn Mock.
David Schlüter ägnade sig åt domareämbetet samt blef slutligen senator och gifte sig
1787 med Agatha Luis, hvars fader var konsul magnificus Johannes Luis. I detta sitt gifte
hade han sönerna Edvard, som blef landssekreterare, och Ferdinand David, född 1792 10/11,
köpman, assessor vid lägre domstolen 1785 samt den 25 november 1801 senator i Hamburg.
Vilhelm Schlüter, född 1759, blef arkivarie, förste notarie i Bietzebüttel, grosshandlare
samt gift med Johanna Margareta Tvenni. Deras son Karl August blef konsul magnificus.
Så kan nämnas en Johan von Schlütern, hvilken, sedan han studerat vid universiteten i
Åbo, där han blef student i Viborgs nation 1689 1/6, Dorpat, Wittenberg och Leipzig, år 1700
tog anställning vid öfverste Wolmar Anton von Schlippenbachs dragonregemente och där
uppsatte med egna medel 20 stycken ryttare med hästar. Han blef kornett 1701 den 30 januari och
deltog i flera krigsföretag samt engagerade sig 1704 vid generalmajoren Johan Vilhelm von
Beckerns infanteriregemente och värfvade dit med egna medel ett kompani. Kapten blef han
1707 den 7 juni och bevistade slaget vid Gemäuerthoff i Kurland 1705 den 16 juli, hvarest han
blef sårad. I Livland och Kurland ägde han stora gods men måste, sedan fiender intagit dessa
länder, lämna allt och flykta därifråän. Han anhöll om adliga privilegier och sköldebref samt
hade familj på tolf personer.
Kvartermästaren Georg Schlüter hade i sitt gifte med Karin Melartopeus sonen Karl
Schlüter, som föddes 1725 18/8 och som hade af hofrätten i Åbo varit uppförd på förslag en
gång till häradshöfding, en gång till advokatfiskal, en gång till sekreterare och två gånger till
assessor och som 1774 14/12 utnämndes till häradshöfding i Piikis och Halikko domsaga och som
dog 1783 15/6. Karl Schlüter ägde rusthållet Storgård.
Styckjunkaren Otto Vilhelm Schlyter, född 1804 20/10 på Sveaborg, hörde antagligen till
denna släkt.
Då det ej med bestämdhet kunnat afgöras, om den omkring 1490 i Dömitz i Mecklenburg
födde lutherske pastorn i Rostock Joachim Schlüter var fader till den under Tab. I upptagne
Herman Schlüter, hafva uppgifterna om honom och hans familj införts i historiken i stället.
Joachim Schlüters fader var färjkarl i nämnda Dömitz och bar namnet Kutzer eller Kutzker.
Denne dog, då Joachim var pojke, och modern gifte sedan om sig med en vid namn Schlüter,
hvilket namn nu styfsonen Joachim benämndes med. År 1518 inskrefs han vid universitetet i
Rostock och kvarstannade där till 1521. Vid nämnda universitet blef han promoverad magister.
Huruvida han varit Luthers lärjunge i Wittenberg har ej kunnat afgöras. Han besjälades
emellertid af reformationsåsikter och uppträdde med predikningar i sådan anda, då han 1523
af hertig Henrik den femte utnämndes till kaplan i S:t Petri kyrka i Rostock. Under två års
tid före 1523 hade han varit skolmästare i kyrkan. Nämnda år började han äfven öppet predika
Luthers lära. År 1525 blef han fördrifven från Rostock och begaf sig antagligen till Schwerin
men fick året därpå genom hertig Henriks hjälp sin första plats tillbaka i S:t Petri kyrka.
Efter att en längre tid ha varit förlofvad med Katarina Gele, ingick han 1528 i veckan efter
S:t Mikaeli giftermål med henne. Hon lär ha varit dotter af en i S:t Petri församling boende
klensmed, och på Smedjegatan i gamla staden bodde 1513—1531 en Klaus Schele. Schlüter
uppgifver dock själf, att hennes fader hette Joachim Sybern, och 1513—1545 förekommer en Achim
Siverdes eller Joachim Sybern. Hvilken som var hennes fader har därför ej kunnat bestämmas.
Joachim Schlüter dog 1532 den 19 maj i Rostock och begrofs å S:t Petri kyrkogård därstädes,
där ett monument är rest öfver honom bredvid hans graf. Hans son var Elias Schlüter, född
omkring 1529 i Rostock och hvilken med sin moder och syster flyttade till Ribnitz. Elias lärer
hafva haft en son vid namn Herman.
Den under Tab. XII här nedan nämnda Hilma Ulrika Schlüter hade i sitt gifte med
fanjunkaren Karl Petersson följande barn, hvilka togo namnet Schlyter: Jean Otto Magnus,
född 1857 30/3 i Förslöfs socken, kyrkoherde i Västra Tommarps församling af Lunds stift;
Karl Emil, född 1863 äfven i Förslöfs socken, grosshandlare i Malmö; Hilma Elisabet, född
1862 17/1 och gift med bergsingeniören Vilhelm Lewerth; Anna Kristina, född 1867 7/7 och gift
med kronofogden Ferdinand Westerberg, och Lilly Edit Teodolinda, född 1869 28/3 i Förslöfs
socken och gift 1897 6/10 med kyrkoherden i Malmö Karoli församling Gustaf Adolf Berggren,
född 1862 14/11 i Kristianstad. Ofvannämnde fanjunkaren Karl Peterssons dotter Linda i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
