Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlüter, Schlytern och Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHLÜTER, SCHLYTERN OCH SCHLYTER. 521
och Comanderingar mig warit anförtrodde under
hätaste Krigslågan, täcktes allernådigst Soulagera
mig med denna Commendantz beställningens
erhållande, hwarwid näst Gudz ähra Eders Kongl. May:ttz
och Fädernez Landetz nytta och trogna tienst, jag
mig så uppföra skall, som jag det inför Gudi och
Mannom will och kan förswara.
Eders Kongl. Maij:ttz högst bepriseliga nåd
underkastas i diupaste underdånighet denne min
allerunderdånigste ansökning, framhärdandes med all
devotion och zele.
Stormechtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maij:;ttz
Allerunderdånigste troplichtigste tienare
och undersåthe
Hans Schlüter.
Stormäcktigste Allernådigste Konung.
Uti hwad doms slut Eders Kongl. Maij:ttz
Ammiralitets Öfwer Rätt öfwer mig, berörande åtskilliga
H:r Advocat fiscalen Sundvalls emot mig anstälte
klagomål stannat, det täcktes Eders Kongl. Maij:tt
af högbemelte Öfwer Rätts d. 20 Aprilis sidstwekne
afsagde och jämte sielfwve undersökningen till Eders
Kongl. Maij:tt uti underdånighet insände dom
allernådigst förmärckia, och i lika nåder de för mig
förmodeligen warande lindrande omständigheter ansee,
som wid hwarje mål förekomma, och med Eders
Kongl. Maij:ttz allernådigste tillåtelse här nedanföre
uti diupaste underdånighet beskrifwas och anmälas,
hwaribland hwad först beträffar Capitaine
Lieutenanten Carl Fremlings hånliga öfwerfallande och
förolämpande, sådana skiäl å min sida lära wara för
handen, som lära beweka Eders Kongl. Maij:tt till
nåd och Kongl. mildhet, enär de hinder, som betagit
mig at dämpa H:r Capitaine Lientenantens öfwermod
och hwilcka uti skriftwäxlingarne nembl. Exceptionen
och Supliquen, som Eders Kongl. Maij:tt i nåder
täcktes sig föreläsa låta, till mitt urskuldande och
förswar finnes uprepade, allernådigst considereras,
jämte det, at detta Capitaine Lieutenantens upförande
emot mig icke kan räknas för någon orsak till den
sedermera under det honom i mitt siukliga tillstånd
öfwerlämnade commendo existerade olyckan och
wådeliga händelsen med skieppets strandande, och at det
afhörda Folket i gemen och enhälleligen intygat, det
jag under mitt helbregda och hälsosamma tillstånd
fört ett stilla och jämt Commendo så at besättningen
icke haft något öfwer mig at klaga eller sig beswära.
Så har ock Schoutbynacten Wälborne H:r Paul
Cronharen den 20 Januari 1743 intygat, det jag lydt
dess gifne Signaler så at jag uti högsta måtton sökt
at fullgöra min skylldighet, så länge jag war friskt
och kunde förestå commendo, hafwandes och H:r
Schoutbynacten wid protocollet, det jag efter
dommens publication utbekommit, utförligen berättat och
förmält, huruledes den häftiga Stormen wuxit alt mer
och mer, så at H. Schoutbynacten om morgonen war
skild ifrån dem allesammån och war ensam,
hwarföre han, när han fick dager, brassade af och therpå
gick H. Schoutbynactens Stormärssegel sönder, samt
straxt derpå, innan de knappt hunnir. beslå
Stormärsseglet, slogs Förmärseglet sönder, då H.
Schoutbinacten wille sättia sitt Storsegel till, men det slogs
äfwen sönder wid undra liket, då H. Schoutbynacten
sedan intet mer hade än Focken igen, så at han såg
sig ingen annan bärgning än at söka Bornholm, af
hwilket alt klarligen erhålles, hwad gräslig Storm
och owäder då å färde warit, då intet segel kunde
uthärda Stormens wåld och mackt och fölgacktligen
eij till någon hielp nyttias, i hwilken afsickt H.
Schoutbynactens witnesbörd och äskade berättelse
underdånigst åberopas, som dess utom aldeles
instämmer med de afhörde witnens utsagor, och de
samma widare och kraftigare styrkio tillägnar, så at
intet twifwels mål kan wara om Stormens faseliga
angrep, utan har förnämsta Frågan under
undersökningen derpå ankommit, om något tillfälle warit at
undwika och möta Stormens hotande ouphörliga
Rörelser och irresistible anfäcktningar? At sådant warit
en ogiörlig ting, det lägger undersökningsprotocollet
sielft uppenbart å daga, med öfvertygelige skiäl, at
den timade skadan hänstådt af blott olycka och att
oförmodeligit tilstötande tillfälle, ther mennskelig
åtgiärd eij ikommit.
Den på Bornholm aflagde berättelsen om olyckan
har hela den vid protocollet den 22 December
förledit år afhörde Besättningen till 41 st. till antalet
enhälleligen widgådt, med tillstående, at de icke
allenast hört sig den föreläsas, utan ock at de
höllo-Strandningen för en pur olyckelig händelse, utan at
någons förwållande der till bidragit, utan har thet
timmat af Guds Försyn, ty wid samma
tillfällehafva och med them fyra andra Fartyg strandnat,
hwilket förra volonteuren Lundberg d. 22 December
1742 wid protocollet ytterligare besannat, då han
betygat, at Guds wäder och wind wullit olyckan,
och at han intet weet någon hafwa skuld theruti.
Lärestyrmannen Sarcorius har och under Eed aflagt
en sådan berättelse, som med H:r Schoutbynactens.
är aldeles enlig och tillika omständeligen förmäler;
Huru Seglen gådt i sönder, äfwensom och Capitaine
Lieutenanten Fremling härutinnan samma dato giör
et, då han uppå den frågan, hwarföre de icke
rumpade om, enär de sågo sig så nära bränningen?
widgår, thet the hade inga Segel thet att giöra med,
och fast han sedermera warit något wacklande, så
lärer han dock dermed icke kunna förswaga sin
första utsago, som med de andras sig conformerat
och således förmodeligen bör wara gällande och
oåterkallelig, samt afkläda den senare Singulaire
vacillationen och förändringen all trowärdighet och
pålitelighet, enär uti allernådigst consideration tages at
Capitaine Lieutenant Fremling på ofta bem:te
datonembl. d. 22 December 1742 coram protocollo
förklarat, det han wid min då honom tillstälte berättelse
icke hade något att påminna, utan har olyckan sig
på thet therutinnan omförmälte sättet tildragit, med
tilläggning, at om de welat taga lifwet af Folket,
kunde de kort före olyckan sig tilldrog eij få någon
up af them at sättia Seglen till, hvilket ock Skiepper
Glöman den S8 Martii sidst:na befästadt, då han
edeligen berättar, at Folcket hålt sig nedre och kunde
eij fås up, och ehuruwäl Skiepper Glöman icke
kunnat utsäija, huru mycket friskt Folck war i behåld,
så har dock Sarcorius deponerat, at 30 Man
ungefärligen woro friska, 4 ombyte wid Pomparne, 6 man
till hwardera ombytet, 3 man på Skantzen wid lodet,
2 man och Högbåtsman på Backen wid anckaret.
Af hwilcket alt ertages, i hwad slätt och ömkeligit
tillstånd både skiepp och besättning warit, som
förorsakat det, at likmätigt berörde Glömans
widarerelation, änskiönt jag om qwällen före olyckan frågat
efter Segel, af Capitaine Lieutenanten fick det swar,
det inga flere woro i behåld mer än Storseglet, men:
det woro intet tillräckeligit Folck at sättia halsen
under och dess utan woro kalfwarne lösa på Masten,
hwartill kommer at jag förut sielf genom slingring
undfådt fall och skada, så at jag blef nödsakad till
närmaste officerare at öfwerlämna Commendo. At
denna skadan warit så swår, at den satt mig utur
stånd at kunna någon min plickt åstadkomma och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
