- Project Runeberg -  Ny svensk släktbok /
544

(1906) [MARC] Author: Karl K:son Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

544

och Margareta Waldius:; — 2:o m. Brita Sofia
Eneroth, †; dotter af kaptenen vid Fortifikationen Anders
Eneroth.

Barn:

1. Magdalena Margareta, f. 1750 18/3 i
Långtora socken, † s. å. 27/11 därstädes.

1. Johan, f. 1751 19/9 i Långtora socken, † 1753
i Hvittinge komministergård; begrafven å Hvittinge
kyrkogård.

1. Jan Lorentz, f. 1753 23/11 i Hvittinge socken,
† där 1757 10/68; begrafven å Hvittinge kyrkogård.

1. Anna Kristina, f. 1756 10/5 i
Hvittinge,socken, † 1784. — G. 1776 m. kyrkoherden i Östra
Fernebo församling af Årkestiftet Elof Wäström, i
hans 1. gifte (g. 2:o m. Ulrika Winnberg, f. 1761;
flyttade till Stockholm 1807), f. 1748 30/1, † 1804
26/3 i Östra Fernebo socken i Gäfleborgs län;
begrafven å Östra Fernebo kyrkogård s. å. 24/4.

1. Charlotta Margareta, f. 1758 9/7 i Hvittinge
socken, † 1762 7/5 därstädes; begrafven å Hvittinge
kyrkogård.

1. Israel, f. 1760 9/11 i Hvittinge socken, † 1761
S/2 därstädes; begrafven å Hvittinge kyrkogård.

1. Jakob, f. 1761. Professor; † 1819. Se Tab.
VI.

Tab. VI.

Jakob (son af Lars, Tab. V), f. 1761 13/12 i
Hvittinge socken. Erhöll först privat undervisning
i hemmet från 1769 till 1772 af magister Efraim
Sepelius och faderns adjunkt Elof Wäström; kom
till katedralskolan i Uppsala 1773; student 1778;
disputerade första gången 1780 under professor
Floderus; undergick examen teologicum 1781 15/5 och
pro venia concionandi s. å. 22/5; han lämnade
Uppsala 1783 och for till universitetet i Greifswald, där
han aflade filosofie kandidatexamen s. å.; disputerade
pro gradu under professor Trägard och blef fil. mag.
S. å.; biträdde därefter någon tid dåvarande
bibliotekarien, sedermera kanslirådet Leopold vid
rådsbiblioteket i Stralsund; återvände till Sverige s. å.
och mottog befattning som informator för framlidne
generalmajoren J. W. Grönhagens söner på Vretland
i Värmdö socken; erhöll 1784 kallelse af öfversten
I. M. Gyllenhök till dess huspredikant, men kunde
ej admitteras till examen och ordination i anseende
till underårighet; började därför att söka sin lycka
på den akademiska vägen och presiderade i Uppsala
1785 22/6; reste utomlands och stannade slntligen i
Greifswald, där han s. å. 7/11 för andra gången
presiderade och blef s. å. 29/11 antagen till docent i
grekiska språket och lärdomshistorien; vice
bibliotekarie vid Greifswalds universitet 1786 10/6; erhöll
lön för denna tjänst först 1788; kallades 1790 i
april till sekreterare hos H. Durchl. Furst von
Hessenstein, men denna tjänst kom icke att tillträdas;
höll sitt första offentliga tal vid Greifswalds akademi
1791 24/6 till firande af freden med Ryssland samt
Gustaf III:s födelsedag; reste under sommaren s. å.
till Stockholm, Uppsala, Gäfle, Hudiksvall,
Sundsvall och Hernösand samt återvände till Greifswald i
november; ledamot af Gesellschaft Deutscher
Sprachund Literaturforscher i Berlin 1793 1/8;
konstituerades s. å. 9/12 af generalguvernören grefve Ruuth
att vara offentlig lärare i svenska språket; ledamot af
historiska sällskapet i Uppsala 1794 29/4; informator
i svenska språket för D. D. K. K. H. H. Prinsessan
Lovisa Charlotta och Prins Gustaf Vilhelm af
Mecklenburg-Schwerin hösten 1795; erhöll s. å. 25/

/11

WALLENIUS.

K. M:ts nådiga fullmakt att vara e. o. professor i
tyska stilen, estetiken, latiniteten och österländska
språken vid akademien i Greifswald, till hvilken
syssla han före afresan till Mecklenburg enhälligt af
akademiska konsistoriet blifvit föreslagen; återkom
till Greifswald 8/3 och installerades i sitt ämbete
1796 26/3; teologie doktor i Rostock 1806 5/1;
prästvigdes i Greifswald s. å.; kyrkoherde i Patzig på Rügen
1810; † 1819 3/1 i Patzigs kyrkoherdeboställe;
begrafven jämte sin hustru å Patzigs kyrkogård. Bland
hans af trycket utgifna skrifter märkas: »Acta Pauli
Thessalonicensia» (preses J. Floderus, Uppsala 1780,
in 4:o); »Acta Pauli Ephesina» (pro gradu filos.;
preses E. Trägård, Greifswald 1783 p. I, Uppsala
1785 p. II, Greifswald 1785 p. III, 48 sid. in 4:o);
»Adnot. phil. crit. in librum qui inscribitur Xopía
úahouæðros» (p. T Greifswald 1785, S sid. in 4:o);
»Salomos vishet» (öfvers. från grekiskan med
bifogade filologiska och kritiska anmärkningar,
Greifswald 1786, 142 sid. in 4:o); »Aphorismi varii
argumenti» (Greifswald 1787,8 sid. in 4:o);
»Repositoriencatalogus der akademischen Bibliotek zu Greifswald»
(1778, 274 sid. in folio); »Biografisk förteckning
på Wallenier, som vinnlagt sig om åtskilliga
veteu-Skaper» (Greifswala 1788); »Oratio panegyrica de
recentissimis quibusdem Sueciæ Fatis et
immortalibus Gustavi III in eam defendendam meritis»
(Greifswald 1791); »Gustaf III:s död, klagad för
Alma» (immitation efter Ossian, Greifswald 1792,
sedermera omtyyckt i Stockholm, Lund, Falun och
Gäfle s. å.); »ÄÅtskilliga bref till kongl. bibliotekarien
Gjörwell» (tryckta i Uppfostringssällskapets tidskrift
1785); »Om 4artilleri till häst» af von Cardell
(öfversättning från författarens tyska handskrift,
Greifswald 1795); Ȇber die Lage Schwedens am Ende
des sechszehntens Jahrhunderts, eine Rede zum
feierlichen Andenken des Upsalischen Conciliums»
(Greifswald 1793); »Äreminne öfver framlidne majoren C.
G. Pollet» (Greifswald 1793, öfversatt till tyska af
fil. d:r L. F. Kosegarten och professor F.
Schlichtegroll i Gotha); »Traurede auf den Archiater und prof.
C. F. Rehfeld, geh. in der Loge zu den drei Greifen
in Greifswald» (1794); »Schediasma Historica
litterarum de Fama et Meritis J. F. Mayer, General.
superintendent. Pom. et Rügen» (Greifswald 1795);
»Gedächtnissrede auf den Regierungsrath A. F. von
Althoff bei der feierlichen Einweihung des ihm von
den Freimaurern in Schwedisch-Pommern erichteten
Denkmals auf dem Kniper Kirchhofe vor Stralsund
am 14/10 1795» (Greifswald 1795); »Diss. de Hodierno
litterarum Flore» (respond. J. Wætterdal, Greifswald
1796): »Diss. de præstantia artis statuariæ apud veteres
Græcos» (respond. C. Korsfeldt, Greifswald 1796);
»Diss. de varia Veritatis significatione» (respond. J.
Hedenström, Greifswald 1796); »Diss. de claris ante
Apell. Pictoribus Græcis» (resp. A. Frykvall,
Greifswald 1796); »Svensk nationsbok» (inneh. biograf.
och bibliograf. förteckning på professorer, adjunkter.
docenter och studerande af svensk nation vid
universitetet i Greifswald (Greifswald 1787); »Bihang
till Svea Rikes Biskopskrönika, om
generalsuperintendenter i Greifswald från 1534» (Greifswald
1791); »Rede am Geburtstage des Königes Gustaf
Adolphs, geh. in der Loge zu den drei Greifen»
(Greifswald’ 1793); »Über die Quellen zur Schwedischen
Litteraturgeschichte» (Greifswald 1793);
»Bibliographisches Verzeichniss Aller in der Greifswaldischen
akademischen Buchdruckerei gedruckten Schriften
vom Anfange des Jahres 1776 bis 1794»;
»Schwedische Sprachlehre für Deutsche» (Greifswald 1795);
»Einige Begebenheiten meines Lebens, wenigen mei-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 13:47:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvslbok/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free