Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
1. gifte (g. 2:o 1772 22/4 i Linköping m. kontoristen
därstädes Per Hesselgren, f. 1736 18/11, † 1787 7/6
i Linköping), f. 1743, †.
Barn:
Johan Gustaf, f. 1768 9/3 i Stjärnorps socken i
Östergötlands län, † 1771 5/4 i Linköping.
Anna Katarina, f. 1769 6/7 i Linköping, †.
TAe. VII.
Gustaf (son af Johan, Tab. V), f. 1726 i Malmö.
Sedan fadern aflidit i augusti 1731 upptogs Gustaf
som eget barn af sin farbroder, stadsnotarien i Lund
Gustaf Sommelius, hvilken lät uppfostra honom;
student i Blekinge nation vid universitetet i Lund
1742; fil. doktor i Greifswald 1748; docent i
grekiska och österländska språken vid universitetet i
Lund 1749; adjunkt i samma ämnen därstädes 1756;
rektor vid skolan i nämnda stad s. å. 1/12; erhöll
professors namn 1763 3/3; ordinarie bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket därstädes 1767 7/4; lämnade
rektoratet samma år; † 1800 19/8 i Lund. Bland
hans skrifter märkas: »Lexicon eruditorum scanen-
sium»; »Försök till grekisk grammatika» (1759);
»Skånska clereciets historia» (1763); »Akademiska
och stiftstidningar» (1773); 410 disputationsdelar
m. m. Manuskript af honom finnas i stort antal i
universitetets i Lund bibliotek. — G. 1768 22/9 m.
Gertrud Dorotea Held, f. 1736, † 1821; dotter af
kaptenen Reinhold Held och Katarina Bring.
Barn:
Sven Gustaf, f. 1769 19/7 i Lund.
universitetet i Lund; studerade juridik därstädes; fil.
doktor; lektor vid krigsakademien vid Karlberg med
professors namn, heder och värdighet; † 1845 i
Kristianstad.
Johan Reinhold, f. 1770. Kyrkoherde; † 1841.
Se Tab. VIII.
Ebba Charlotta, f. 1771 28/7 i Lund, † därstädes
1846.
Jakob, f. 1773 13/7 i Lund. Student vid
universitetet i Lund. Vice häradshöfding; † 1829.
Karl, f. 1774 20/5 i Lund. Student i Blekinge
nation vid universitetet i Lund 1791; fil. doktor;
aflade juridisk examen 1796 18/7; bokhållare hos
grosshandlaren Walcke i Uddevalla; courtier de
navires i Nantes i Frankrike; lefde ännu 1846; †. —
G. m. Mary Gabriel från Irland, †.
Daniel, f. 1775 16/9 i Lund. Student i Blekinge
nation vid universitetet i Lund 1791; fil. doktor
därstädes 1796; med. licentiat 1799; med. doktor
1800; kirurgie magister 1802; hofmedikus s. å.;
regementsläkare vid Smålands dragonregemente 1803;
provinsialläkare i Nora och intendent vid Loka
hälsobrunn s. å.; afsked från intendentsbefattningen 1830;
erhöll lifmedikus titel s. å.; afsked från
provinsialläkaretjänsten 1834; fil. jubeldoktor 1847 23/6; †
1857 11/12 i Stockholm.
Anna Elisabet, f. 1776 15/8, † s. å.
Beata Sofia, f. 1778 23/11 i Lund, † 1837 22/9. —
G. 1809 18/6 m. kommissionslandtmätaren i Malmöhus
län, assessoren Gustaf Svedenborg (adliga ätten n:r
1598), f. 1776 14/8, † 1820 4/10.
Tab. VIII.
Johan Reinhold (son af Gustaf, Tab. VII), f. 1770
25/7 i Lund. Student vid universitetet i Lund 1773;
e. o. biblioteksamanuens 1791; fil. doktor 1793;
Student vid
SOMMELIUS,
ordinarie amanuens s. å.; vice bibliotekarie 1794;
prästvigdes 1801 21/6; aflade pastoralexamen 1804;
kyrkoherde i Mörrums församling af Lunds stift
1810 10/5; tillträdde s. å.; † 1841 23/6. — G. 1810
17/8 m. Karolina Gustafva Trädgårdh, f. 1782 18/13,
† 1829 5/1 i Mörrums socken i Blekinge län; dotter
af kyrkoherden i Gessie och Eskilstorps församlingar
af Lunds stift Lars Trädgårdh och Anna Katarina
Bagge.
Barn:;
Gustaf Laurentius, f. 1811 19/10 i Mörrums
socken, liksom syskonen. Student i Blekinge nation
vid universitetet i Lund 1829; underlöjtnant vid
Älfsborgs regemente 1834 12/7; löjtnant 1837 20/8;
afsked med tillstånd att kvarstå i arméen 1848
21/2; premierlöjtnant vid femte danska liniebataljonen
30/5—5/6 s. å,; deltog i dansk-tyska kriget samma
år och stupade i striden vid Väster Dybböl s. å. 5/;
begrafven på nya militärkyrkogården vid
Augustenborg s. å. 9/6. Planteckning öfver hans och
löjtnanten friherre Erik Leijonhufvuds grafvar, den
senares på Ulkebölls kyrkogård, finnes tryckt. På
grafsten öfver hans graf finnes inhugget
inskriptionen »Svensk af Födsel faldt han for Danmark».
I »Svenskarna under Dannebrogen 1848—1850»> af
Birger Schöldström anföres följande om honom:
Sommelius var i början af 1848 på hemresa från
ett besök hos en farbroder, bosatt i Frankrike, och
sjuknade i Köpenhamn samt måste lägga sig å
sjukhus. Under tiden bröt kriget ut, och han fattades
af lust att deltaga. I en uppsats i tidskriften
»Dannebrog» n:r 11 år 1884, berättar Frederik
Barfod, att han en förmiddag satt och arbetade vid
sitt skrifbord, då dörren slogs upp och en liten
spenslig man trädde in. Hans anletsdrag voro icke
särdeles sköna och buro spår af utståndna lidanden,
men ögonen lyste vackert och lifligt. »År det herr
konferensrådet Barfod?2» frågade han. — »Ja» —
»Jag är svensk premierlöjtnant Sommelius och ligger
som konvalescent på Frederiks hospital. I hafven
fått krig nu i Danmark, och jag har god lust att
vara med. Men först måste jag veta, om I också
han rätten på Er sida, om I han rent bröd i påsen.
Det vet jag icke, men det kan ni säga mig. Säg
mig det då, men gif mig rent besked, stick
ingenting under stolen. Hvad ni nu säger mig bör ni
kunna gå er salighetsed på.» Det var med en
feberaktig våldsamhet han sålunda tilltalade Barfod.
Denne började gifva en framställning af upprorets
utbrott. »Nej, nej, det känner jag!» Under en
timmes tid och något längre framställde nu den danske
författaren hela dansk-schleswigska frågans utveckling
ända från Dans och Angels tid till den närvarande
stunden. Då och då afbröt Sommelius med korta frågor.
Då Barfod så slöt, sprang hans gäst upp, slog högra
handen i danskens och utbrast: »Tack, bror, evigt
tack skall du ha! Nu är jag, tag mig tusan, er, men
det är på ditt ord!1» Från den stunden — fortsätter
Barfod — kom han ofta till mig, nästan dagligen,
och dagligen växte ock hans otålighet att komma till
hären. När jag för att dämpa denna otålighet
erinrade honom om att han ju nyligen varit sjuk, att
han ännu icke återfått sina krafter, att han måhända
ej ännu kunde uthärda ett fälttågs strapatser o. 8. V
kunde han utbrista: »Tio gånger hellre störta där
borta än kväljas på sjukhuset af
medikamentsburkarnas lukt!» eller: »Stupar jag, än se’n! Då vet jag
en där uppe, som skall taga en blödande svensk i
sin famn — Kung Karl heter han»; eller: »Faller
jag, han I väl ett skynke dannebrog att svepa mig i»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
