Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖMS. 639
Bland dem, som vid Stockholms dagtingan 1520 5/9 nämnas såsom »slottslofvere» å
Stockholms slott, är en Olof Bröms.
Kyrkoherden i Täby församling Elias Caroli Bröms benämnes »Medelpadius» enligt
universitetets i Uppsala matrikel 1595 15/3 och omnämnes vid första magisterpromotionen därstädes
1600 22/1; omtalas i jordeböckerna 1615 och 1617 och nämnes då som kyrkoherde.
Konung Gustaf II Adolf beviljade år 1616 den 13 augusti kyrkoherden Hans Carlsson
Bröms, som dog 1632, genom följande bref frihet från en del utskylder för ett honom tillhörigt
skattehemman: »Wij Gustaf Adolph medh Gudz Nåde, Sweriges, Göthas och Wendes vtkorade
Konungh och Arffurste etc. Göre witterliget att denne brefuissare, Wällärdh Her Hans Caroli
i Tuna vthi Medelpadha, hafuer hoss Öss vthi all vnderdånigheet, anholle låthet, at wij nådigest
wele effther låta honom een skattegårdh Runswijk benembd som honom arfligen tilkommer (Efter
han hafuer ett lijtedh Prestebordh, Öch elliest sitter i tämmeligh gästewägh) frijtt at beholla,
huilken hans ödmiucke begiäran Wij Nådigest hafue ahnseet, och her medh och vthi dätta wårt
öpne Brefz krafft vnne och efterlåthe honom, att han samma hemmen För wijsse och owijsse
vthlagor, som der vthaf vtgå böör att niute och behålle Öss till behageligh tijdh.»
Denne var antagligen kyrkoherden i Tuna i Medelpad »Carolus Johannis Bröms», som
genom en Hans Strijk inlämnade till drottning Kristina år 1647 10/9 nedannämnda petition.
»Stormechtigste, Högborne Furstinna och Fröken, Allernådigeste Drottningh, E. Kongl.
Maij:tt foger iag vndertecknad ödhmiuk- och vnderdånigest til fornimma, huruledes E. K. M:ttz
hög Elskelige Herr fader (glorwördigest i ewig åminnellsse) i Nådigtt anseende, dett beswär iagh
för den här närliggiande Allmenne Stråkwägens skulld underkastad är, Nådigest hafwer migh
benådat med frijheet på mitt ringa heemman Runsswijk, i Thuna Sochnn i Medelpad, till behagelig
tijdh, huillkenn frijheet iag allthärtill nutett, och E. K. M:t för den höge Konungzlige Nådegunst
ödhmiuk- och vnderdånigest betacker: Och aldenstund iag, så wäl som min fattige hustro, nu till
temligh ålder stijga, och äfwen lijka beswär vtstå måste, Hwarföre är iagh i allsomstörsta
vnderdånigheet bönfallen, E. K. M:t tallernådigest täcktes mig ansij och med frijheett på bem:te hemman
Runsswijk i min och min hustros lijfztijder benåda. Gudh warder sådan och all annor Konunglig
Nåde och hög Wälgerningh wisserligen belönandes, derom iagh och i mine dagelige böner
innerligen Sollicitera skall; vthi hwilkens Alrehögstes milderijke hägnn och beskerm E. K. M:tt till
alzköns långwarigh prosperitet, samt lycke och fredsamt Regemente, iag ödhmiuk- och af hierttadt
trovnderdåneligest önsker.
E. K. M:t2
Ödhmiucke och vnderdånige Tiänare i Gudz H. Ord etc.
Carolus Johannis Brömss.
Pastor i Tuna Medelp.
I Uppsala disputerade 1622 Jac. Laur. Bröms, 1625 Sam. Bröms, 1663 och 1664 ÖOl. O.
Bröms, 1695 Jon Bröms, 1695 och 1697 Nils P. Bröms, 1700 Ol. O. Bröms.
Ericus Andreæ Bröms, som var student 1631, blef skrifvare och dog genom förfrysning.
I Ångermanlands nation vid universitetet i Uppsala inskrefs år 1656 Martinus Caroli
Bröms.
Elisabet Bröms gifte sig omkring 1680 med borgaren i Söderhamn Olof Hansson Garp.
Anders Bröms omtalas som förare vid Ofvansjö kompani vid Hälsinge regemente 1709.
År 1724 var Erik Bröms stadskirurg i Vänersborg.
År 1665 13/6 gifte sig Mickell Nilsson Bröms i S:t Nikolai församling i Stockholm med
Jungfru Katarina Rolff. Han begrofs 1673 22/7. Oluf Bröms’ son Erik döptes 1671 31/8 i S:t
Nikolai församling, och år 1710 18/10 döptes därstädes handelsmannen Erik Bröms’ och hans hustru
Helena Bergs son Svenn.
År 1766 i april dog i Stockholm färgarlärlingen Petter Bröms, och 1823 29/12 afled i
nämnda stad Maria Katarina Hjelting, hvars man var sjökaptenen Johan Peter Bröms. På
medlet af 1810-talet var Karl Bröms kapten vid rotehållsfördelningen af Lifgrenadierregementet.
Löjtnanten Karl Nilsson Bröms, som dog i Ragunda socken i Jämtlands län, hade en
dotter Anna Bröms, hvilken genom sitt gifte med underofficeren Lars Falck, född omkring 1650
i Runneby i Jämtland och död 1718, blef stammoder för ätten Runeberg, till hvilken ätt skalden
Johan Ludvig Runeberg hörde.
Dessutom kan nämnas hela den s. k. Norrköpingssläkten Bröms, införd i tolfte årgången af
Svenska ättartal af Örnberg. — Den andra från Bergsjö socken härstammande släkten Bröms
hade till stamfader bonden. Hans Olsson i Fiskvik, hvilken omtalas som nämndeman åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
