Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wijkström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WIJKSTRÖM. 769
socken frälsehemmanet 1/2 mtl. Rotvik, som han för
5,000 daler tillhandlat sig af Gudmund Nilsson
Lysell och fru Margareta Sofia Ehrenstrahl 1767 6,2;
1/8 mtl kronoskattehemman Stora Hycklinge, som han
för 1,100 rdr. spec. tillhandlat sig af inspektoren
Jonas Askelöf och hans hustru Susanna Britta Tillman
1777 1/11; frälsehemmanet 3/8 mtl. Wånevik, som han
för 1,747 daler silfvermynt köpt af handelsmannen i
Kalmar Johan Schwan och hans hustru Helena
Charlotta Botin 1766 7/7; kronoskattehemmanet 3/4 mtl
Klämna n:r 3 samt fädernegården i Döderhultsviks
köping med vedgårdsplaner och byggnader. Vald
till kyrkoföreståndare i Döderhult 1769 4/5, märkes
han tillika med släktingen, kyrkovärden Magnus
Svensson i Södervik närvarande vid den
syneförrättning, som den 1 juli hölls å kyrkan af ordinarie
domhafvanden, häradshöfdingen Jonas Papke samt
vederbörande häradsnämnd enligt Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes förordnande, med anledning af
Döderhults församlings begäran om upptagande af
allmän kollekt inom hela riket till hjälp och lättnad
vid en ny kyrkas uppbyggande.
Kyrkoföreståndareskapet innehade han flera år, hvarunder han ordnade
arbetet med kyrkans nybyggnad. Vid detta, som
började 1771 och slöts 1772 8/8, inlade han mycken
förtjänst och gjorde därför betydande uppoffringar.
Han bekostade af egna medel den särskilda ritningen
till tornbyggnaden samt utfäste sig jämväl att erlägga
kostnaden för kyrkobyggnadens förseende med sådana
invändiga anordningar, hvilka, utan att vara
oundgängligen nödvändiga, kunde tjäna till kyrkans
prydnad. Sålunda bekostade han bland annat äfven
målning af orgelläktaren. Till tacksamhet för hans
uppoffringar gaf honom församlingen tillåtelse att på
egen bekostnad under korgolfvet i den nya kyrkan
få bygga en murad graf med dess särskilda rymliga
trappnedgång. Denna murade graf var ämnad till
hans eget hvilorum men har dock ej för ändamålet
blifvit använd, utan står ännu obegagnad.
Wijkström, som synes hafva varit köpingens förste
själfständige handlande, kämpade för sina
handelsrättigheters utöfvande och bibehållande en hård dust.
Döderhultsvik var nämligen Kalmar stads
privilegierade köping, »hvarest Kalmar stads borgmästare och
råd, enligt staden nådigt förunte previlegier, utöfvade
doms- och exekutionsrätt öfver dem, hvilka såsom
skattskrifne i Kalmar tillhörde nämnda stads
borgerskap och på grund häraf fingo efter stadsrätt och
frihet idka sin näring och handelsrörelse på
Döderhultsvik samt åtnjuta förmånen af stadsprevilegier».
Så hade borgaren i Kalmar handlanden Nicolas
Wijkström i Döderhultsvik 1759 fått magistratens i
Kalmar tillåtelse att i köpingen idka handel, men
det oaktadt ålade magistraten och landshöfdingen,
baron Carl Rappe, honom 1776 att inflytta till
Kalmar och där drifva sin handel vid förlust af sin |
borgarerätt. Såväl häröfver som på grund däraf att
det vägrades honom få del af handlingarna rörande
dessa beslut, anförde han besvär.
Konung Gustaf TIT, förklarande, att landshöfdingen
och magistraten förfarit lagstridigt, och då
Wijkström »klanderfritt förfarit och på god tro satt sin
rörelse ock hushållning i det skick, att han skulle
genom flyttningen blifva om icke alldeles ruinerad,
dock lida en större förlust», upphäfde den 12 sept.
Samma år det olaga beslutet och förunnade honom
i nåder att fortfarande bo och idka handel i köpingen
intill sin död och att skrifvelse härom skulle aflåtas
till kungl. kommerskollegium.
AÅr 1794 inlämnade Wijkström till Kungl. Maj:t
följande inlaga;
»Sedan jag förnummit, att underdånig ansökning
skall vara gjord till vinnande af Stapelstadsrätt för
denna köpingen af det skäl at man ej, enligt Kongl.
Maij:sts nådigste Skrifvelse till Dess
Befallningshafvande d. 20 Nov. 1786, härstädes håller lika Priser
med Städerna, så har jag undertecknad Sextio åra
gamla man, Tretio Fyra åra gamla Borgare och
Handlande härstädes, funnit mig föranlåten att
härigenom yppa och intyga att sådan enighet uti
Priserna omöijeligen kan vinnas, så länge jag och mina
medborgare härstädes, som sålunda stå uti pligter
vid upphandlingen, ej äga lika rättigheter vid
försäljningen; ty igenom det at vij endast få sälgia
och utskeppa våra uppköpta vahror till Calmar, och
därifrån endast hämta våra retourer, så förloras
därigenom årligen genom Transporteringen, med mera,
säkert öfver Sex Tusende Riksd. Spcecie, troligen på
landtmännens bekostnad; men om denne köpingen,
som är belägen mitt emellan de tvenne, Tjugu
Sjömilar ifrån hvarandra belägna städerna Calmar och
Westervik, samt vigaste för hela denna vidsträckta
och Folkrika Landsorten, vinner Stapelrätt och Tull
Contoir, skönt i sammanhang med den först nämnda
Staden, så kan man lika Priser med honom härstädes
hålla, men aldrig förr, som jag med redlig manna
ära och tro kan härmed intyga.
Döderhultsvijk d. 9 januari 1794.
Nicolas Wijkström.»
† 1800 11/6 i Döderhultsvik och begrafven 17/6 å
Wijkströmska grafplatsen å Döderhults kyrkogård,
om hvilken följande anteckning läses i kyrkans
protokollsbok: »Det grafställe som är midt för altaret här
i kyrkan, hvarest salig madam Wijkström ligger
begrafven, har borgaren och handelsmannen herr Niclas
Wijkström J:or köpt och inlöst af kyrkian för en
summa af tio daler silfvermynt. Döderhult den 20
jan. 1764. Carl Sundberg, p. 1. — G. 1759 18/9 på
Melstadö i Ryssby socken i Norra Möre härad i
Kalmar län m. Maria Kristina Wahlsten, f. 1738
1/12 i Ryssby socken, † 1812 26/5 i Döderhultsvik
och begrafven 2/6 i framiljegrafven å Döderhults
kyrkogård; dotter af frälsebefallningsmannen Johan
Wahlsten i Söregärde i Ryssby socken och Maria
Ålund.
Barn:
Elisabet, f. 1760 24/8, döpt 26/8 i Döderhultsvik,
liksom alla syskonen, † 1822 9/3 i Påskailavik och
begrafven 19/3 i Wijkströmska grafplatsen å
Döderhults kyrkogård. — G. 1778 21/10 i Döderhultsvik m.
handlanden i Påskallavik och tillika sedan 1786 30/4
kyrkoföreståndaren i Döderhult Edvard (i dopboken
Evert) Callerström, f. 1755 17/10 i Påskallavik, † där
1799 15/12 och begrafven i Döderhult å nyss nämnda
grafplats.
Nils, f. 1761. Handlande; † 1837. Se Tab.
Maria, f. 1763 26/9, döpt 27/9, † 1837 11/2 på
Klämna gård i Döderhults socken och begrafven å
familjegrafplatsen i Döderhult. — G. 1782 10/9 i
Döderhultsvik m. handlanden därstädes Jonas
Sabelström, hvilken 1800 25/5 valdes till kyrkoföreståndare
efter Callerström, f. 1756 19/2 på Manketorp i
Döderhults socken, † 1822 13/7 i Döderhultsvik och
begrafven å Döderhults kyrkogård. ;
Kristina, f. 1766 2/6, döpt 5/6, † 1837 1/11 i
Döderhultsvik och begrafven 7/11 i Wijkströmska
familjegrafven å Döderhults kyrkogård. — G. 1787
27/12 i Döderhultsvik m. sin systers svåger,
sjökaptenen sedermera handlanden i nämnda köping Kasper
VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>