Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
OBOTI.IGA — OCH ANDRA
nez i guldsnodd på det tunna kroknäbbet — och
så det oföränderliga, halvblundande och
halvgapande leendet1. — Som om han i gränslöst
förakt och medlidande tänkt: »gud i himlen, vad
det är för pyren och nollor, jag skönjer inför min
gudomliga blick!»–Ja, Hector Löwe var
verkligen något att titta pä.
Första gången jag såg honom sålunda stiga
in i salen till föreläsningen i estetik, slog det mig,
att han liknade någon litteraturhistorisk
berömcl-het — någon, jag kunde ej genast hitta på vilken
av Europas ryktbara skönandar. — Någon — nej,
snart nödgades jag fastslå, att det alls inte var
någon särskild, det var flera, det var litet av varje,
det var en obeskrivligt opersonlig förkroppsling
av skönanden såsom sådan.
— Vem är han? sporde jag viskande min
granne.
— Hector Löwe — vet du inte det? fick jag
viskande till svar i en ton och jämte en min,
som klargjorde för mig, att det var en verklig
storhet, jag skådade. Och när jag på nytt
betraktade honom, for en darrning, helt flyktig, men
dock märkbar, över de halvsänkta Ögonlocken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
