- Project Runeberg -  Också ett ord öfver tidens religiösa fråga /
54

(1847) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tydligare läggas i dagen och i sitt sammanhang utforskas.
Sjelft låter det sig omöjligen ur någon yttre orsak
härledas. Det är och förblifver ett under, och, såsom allt
sådant, som endast ur sig sjelf är förklarligt, en afbild
af det Gudomliga. Derföre har hedningen på mångfalldigt
sätt dyrkat Gud uti lifvet, emedan han betraktade det’
såsom en Guds uppenbarelse uti naturen.

Men likaså omöjligt som det är att förklara lifvet utur
det liflösa, äfvenså omöjligt är det att härleda det
moraliska sjelfmedvetandet utur det moraliskt medvetslösa, eller
att förklara förnuftet som en naturprodukt.

Det uppgående medvetandet af förnuftet, så vidt detta
är öfver naturen, blir tillika medvetandet, att Gud är öf
ver naturen, med sig sjelf den ende såsom skapare och
lagstiftare. – Det är Guds andra uppenbarelse –
uppenbarelsen af lagen – ty förnuftet är förmåga af lag. I
hedniska sinnen har denna uppenbarelse först fallit. Deraf
den vidunderliga brytningen af detta nya ljus, vid dess
första uppgång öfver en i dunster höljd horisont. Gud,
den ende Guden, tillika ett enda folks Gud; hans lag en
yttre lag, som ställer det moraliska och det ceremoniella
i bredd: lydnaden blind, förhoppningarne jordiska.

Denna andra Gudsdyrkan är blotta lydnadens
religion. Så hafva de gamle Hebreer honom dyrkat; äfven
efter christendomen har denna religion i Mahomets lära
utbildat sig till en religiös fatalism. Friheten är denna
religionen obekant; derföre har hon bibehållit det husliga
slafveriet med månggiftet.

En meddelad sjelfständighet, sade vi, vore vilkoret
för Guds kännedom. Redan såsom meddelad är denna
sjelfstäudighet icke förklarlig ur naturen, öfver hvilken den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ocksa1ord/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free