- Project Runeberg -  Lärobok i Sveriges , Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
25

(1870) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Forntiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såsom deras fäder plägat göra med sjelfrådige konungar. »Säg
nu strax, hvilketdera du väljer!» så slöt Torgny sitt tal, och
menigheten gaf med vapenbrak och stort gny sitt bifall till känna.
Nu måste konungen gifva vika och lofvade göra, såsom bönderne
ville. Men inom sig tänkte han ej på att hålla sitt löfte;
Ingegerd blef väl trolofvad med Olaf Haraldsson, men hennes fader
upphäfde snart denna förbindelse och lät den norske konungen
förgäfves vänta på sin brud. Då framkastade Ragnvald jarl det
förslag, att konung Olaf i stället skulle gifta sig med
Sveakonungens andra dotter, Astrid, som just var hos jarlen på besök.
Bägge samtyckte, och så blef Astrid fadern ovetande Olaf
Haralds-sons maka. Men efter detta vågade Ragnvald jarl ej längre stanna
i landet; han drog inom kort till Gårdarike i följe med prinsessan
Ingegerd, då hon gifte sig med den ryske storfursten Jarosläv.

Såväl Vestgötarne som Upsvearne voro högeligen förbittrade
öfver sin konungs löftesbrott. De förre afsände till Upsala sin
lagman, Emund af Skara, en förslagen och vältalig man, som
öf-verallt intalade folket, att Olof Skötkonung och hans ätt borde
afsättas, hvarom han ock trädde i rådplägning med Upsvearne.
Konungens rådgifvare insågo den fara, hvari han sväfvade, de
in-funno sig med konungens unge son, Jakob, på de missnöjdes
sammankomst, omintetgjorde der Emunds anslag och förmådde
Upsvearne att hylla Jakob såsom konung. Bönderne gåfvo honom
dervid äfven namnet Anund. Den nye konungen delade dock
makten med sin fader, på det vilkor att han förlikte sig med sin måg,
Norges konung; hvilket ock skedde kort derefter, omkr. 1020, på
ett möte mellan konungarne i Konghäll. Två år derefter dog Olof
Skötkonung, hvarpå styrelsen odelad öfvertögs af Annnd Jakob.

Vid den tiden började Knut den store arbeta på att
återställa Danmarks forna öfverhöghet öfver Norge, Mot den mäktige
Danakonungen sökte Olaf Haraldsson bistånd hos sin svåger, Anund
Jakob, hvilken äfven fruktade Knuts öfvermakt i Norden. De
båda svågrarne slöto ett nära förbund, och då Knut företog en
resa till Rom, begagnade de sig af hans frånvaro och härjade på
de danska kusterna. Knut anlände snart från England med en
stark flotta och stötte på sina fiender i Helga-ån; han råkade der
i stor fara, men striden blef dock oafgjord. I Norge anstiftade
Knut uppror mot Olaf Haraldsson; de norske höfdingarne voro
missnöjde öfver Olafs stränghet samt vunnos af Knut genom
gåf-vor och löften; och derför då Knut med en stark flotta infann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/octlisnod/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free