Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Medeltiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut var en sträng och kraftfull herskare. För religionen
och kyrkan hyste han ett brinnande nit och sökte utrota hedniska
plägseder, såsom blodshämnd, träldom m. fl., men gjorde detta
utan hänsyn till folkets gamla vanor, hvarför en allmän
förbittring uppväxte mot honom. De stridbare Jutarne grepo till vapen, t
satte efter den flyende konungen till Odense på Fyen, och då han
tog sin tillflykt i en kyrka, dödades han vid högaltaret af ett
genom fönstret kastadt spjut (1086). — Afven den yngre brodern,
Erik Ejegod *) var en stor vän af kyrkan och utverkade vid ett
personligt besök i Rom påfvens tillstånd till tvänne kyrkliga
åtgärder af vigt. Den ena var, att hans broder Knut erkändes
såsom helgon; han blef Danmarks skyddshelgon, liksom Olaf den
helige var Norges och Erik den helige Sveriges. Den andra åt-
gärden bestod deri, att, såsom redan är nämndt, en särskild
ärkebiskopsstol för de nordiska rikena upprättades i Lund, 1104.
Aret förut hade Erik Ejegod aflidit på ön Cypern under en
pilgrimsfärd till det heliga landet.
Nu hyllades Sven Estridssons yngste son, Nils Svensson,
såsom konung, och under hans svaga regering sjönk Danmark allt
djupare i vanmakt. Väl lyckades Erik Ejegods ridderlige son
Knut Lavard 2) att för en tid hejda upplösningen, men sedan han |jjj
1131 blifvit svekfullt mördad af konung Nils* son Magnus,
sönder-slets Danmark i 25 år af inbördes krig. Både konung Nils
och hans son Magnus omkommo på våldsamt sätt, den senare i
slaget vid Fotevik 8) emot Knut Lavards broder Erik Emune 4).
Förvirringen nådde sin höjd under striden emellan de tre
frän-derne Sven Eriksson, Knut Magnusson och Valdemar, Knut
Lavards son: Danmark blef nu ett värnlöst byte för Vendernes
häijningar och var nära att nedsjunka till en tysk vasallstat.
Slutligen inträffade en vändpunkt 1157, då konung Sven efter skedd
förlikning inböd sina medtäflare till sig och midt under festens
glädje lät sina drabanter öfverfalla de intet ondt anande fränderne.
Knut mördades, men Valdemar undkom i förvirringen, flydde till
Jylland och mötte med Jutarne den förföljande Sven på Grade- jjjj
heden, der Sven förlorade både krona och lif, s. å. Häraf fick
Sven sedermera tillnamnet Grade.
Med Valdemar I, äfven kallad den store, uppgick en ny tid
for Danmark, en tid af storhet och glans. Denna storhet var
tycgod = alltid god. — 2) Lanard (jfr det engelska lord) = herre.
*) I närheten af Skanör i Skåne. —• *) Emune — alltid minnesvärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
