- Project Runeberg -  Lärobok i Sveriges , Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
65

(1870) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Medeltiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

namnet Valdemar Sejr1). Han fortsatte sina företrädares
eröf-ringar och befäste genom nya segrar sitt välde i norra Tyskland.
Hans förnämste medhjelpare i dessa foretag var hans systerson,
den tappre grefve Albert af Orlamunde, liksom ärkebiskop Andreas
Smiesson af Hvideslägten var hans rådgifvare i kyrkliga ting.
Afven i Norden sökte Valdemar göra sitt inflytande gällande, men
afstod derifrån efter de olyckliga slagen vid Lena och Gestilren.
Så mycket afgjordare var hans framgång på andra håll. Kejsar
Fredrik II afstod formligen till Danmark alla dess eröfringar i
Nordtyskland, hvilka sträckte sig från Eider ända till Danzig,
och på Östersjöns östra kust fattade Valdemar Sejr fast fot genom
det berömda korståget till Estland 1219. Han segrade öfver
hed-ningarne nära Reval i ett blodigt slag (»Volmar-slaget»), då det
danska riksbanéret danebrogen första gången begagnades, hvarpå
en stor del af Estland eröfrades och kristnades.

Nu var Danmark ej långt ifrån sitt mål, ett stort
Östersjövälde, då den stolta byggnaden genom ett enda slag störtade
samman. En af Valdemars tyske vasaller, grefve Henrik af
Sehwerin, ansåg sig förorättad af konungen och rufvade på hämnd.
Han begagnade tillfället, då Valdemar och hans äldste son
för-lustade sig med jagt på en liten ö i stora Bält; här öfverföll han
dem, medan de sofvo i sitt tält, och förde dem fångne till
Tysk-land, 1223. Genast aiföllo de fleste af de underkufvade furstarae,
och grefve Albert förmådde ej hålla dem stången. Konungen måste
på hårda vilkor återköpa sin frihet, och då han af påfven löstes
från sin ed och åter grep till vapen, förlorade han det afgörande

*) E stridska ätten, forts.

Valdemar II Sejr f 1241,

g. m. 1. Dagmar. 2. Berengarla (Bengord).____________

1. Valdemar d. unge, 2. Erik Plogpenning 2. Abel f 1262. 2. Kristoffer I + 1259.

död före fadren. f 1250. 1^

Sofla, g. m. Valdemar, Ingeborg, g. m. Magnas, Stamfader för de ftldre ferik Olipping f 1286.
kon. af Sverige. kon. af Norge. hertigarne af Sönder* 1

jylland, hvilkaa ätt ut*

dog 1376. I

Erik Menved + 1319. Kristoffer II Margareta,

g. m. Ingeborg af Sverige. f 1882. g. m. k. Birger i Sverige.

_________Erik. Otto. Valdemar (IV) Atterdag f 1375.__________

Kristoffer, Ingeborg, g. m. en hertig Margareta + 1412,

död före fadren. af Meklenburg. g. m. Håkan af
Sve-_____________________________^______________rige och Norge.

Albrekt d. y., Maria, g. m. en hertig Oluf + 1387.

’ dansk tronpretendent.________af Pommern.____________________

ilrik at Fommern t 1459. Katarina,

g. m. Johan af Bayern.

Kristoffer af Bayern.

Odhner, Sver., Nor. o. Damm. Historia. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/octlisnod/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free