Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inn styrelsen. Rikshnshallningen.
Kriget med Kyssland var det enda, som under Gustafs sista
16 regeringsår störde hans verksamhet for landets inre förkofring.
Åfven på detta fält var det han sjelf, som uträttade det mesta,
som öfverallt ingrep personligen. Han egde väl flere trogne vänner
och tjenare, såsom marsken Lars Siggesson (Sparre), Johan
Turesson (Tre Rosor), Gustaf Olofsson (Stenbock), Erik Fleming
och bland det yngre slägtet Peder Brahe, Svante Sture, Sten
Eriksson (Lejonhufvud) m. fl.; men alle desse män voro honom sjelf
så underlägsne, att de i rikets styrelse ej förmådde ersätta hans
person i något afseende. Gustafs förnämsta bemödande, sedan
han grundlagt en ärftlig konungamakt, var att äfven betrygga
densamma för framtiden genom en ordnad drätsel och en rik
skattkammare samt genom en stark krigsmakt till lands och sjös.
Konungen var en stark hushållare och ej alltid så nogräknad, när
det gällde godsförvärf. För sin och kronans räkning hade Gustaf
tillegnat sig en stor del af den gamla kyrkans gods och inkomster,
långt utöfver hvad Vest erås’ recess’ medgaf. Nära 12,000
kyrko-hemman voro vid slutet af Gustafs regering komna under kronan,
hvars inkomster dessutom ökades genom en strängare ordning
vid uppbörden, genom den nya skattläggning efter jordetalet *),
som konungen påbörjade, samt genom utsträckning af kronans
eganderätt till allmänningsskogar, fisken, bergverk m. m. Sin
enskilda förmögenhet uppdref Gustaf till den grad, att han
oak-tadt alla omkostnader för rikets bästa lemnade efter sig endast
i mynt och silfvertackor omkr. 1,300,000 daler, en ofantlig summa
för den tiden 8), samt i jordagods ej mindre än omkr. 4,000 gårdar,
hvilka blefvo kallade de gustavianska arfvegodsen.
Gustaf I är skaparen af Sveriges stående krigsmakt till
lands och af Sveriges flotta. Hans ökade inkomster satte honom
i stånd att uppsätta och underhålla en väl rustad här af
omkring 15,000 man, hvilka voro förlagde rundt omkring i landet; dertill
kom adelns russtjenst, som nu blef närmare bestämd efter hvars
och ens förmögenhet. Flera fästningar nybyggdes eller sattes i
*) D. t. s. efter egendomens verkliga vidd och värde, då förut alle fullsutne
i vissa fall skattade lika. I sammanhang med denna förändring
upprättades de första offentliga jorcLeböcker i Sverige.
*) Motsvarar nära 21 millioner riksdaler i nu gällande riksmynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
