Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sleren skickade till Wien, kastades i fängelse, och hans bref
lem-nades obesvaradt. Det återstod för Svenskarne intet annat val,
än att antingen med vanära rymma ur Tyskland eller med vapen
i hand tillkämpa sig en hederlig fred. De valde det senare, och
friska trupper afgingo till Tyskland att förstärka Banérs här.
Förmyndarnes inre styrelse.
Då ingenting mer kunde uträttas på underhandlingens väg,
jgjg återvände Axel Oxenstjerna till Sverige 1636 och intog sin plats
i regeringen, till namnet såsom rikskansler, men i verkligheten
såsom riksföreståndare. Både rådet och ständerna böjde sig för
hans öfverlägsna förmåga och stora anseende och läto i de flesta
fall af honom leda sig. Hans förnämste motståndare i rådet, Per
Brahe och Johan Skytte, gåfvo snart vika för honom. Den förre
blef generalguvernör i Finland och fann här ett vidsträckt fält
för sin verksamhet, tills han efter Gabriel Gustafssons död valdes
till riksdrots.
Med rikskanslerens återkomst ingöts nytt lif i alla grenar af
förvaltningen. Han återupptog och fullföljde Gustaf Adolfs
många förbättringsplaner; midt under krigets stormar fullbordade
han det stora fredens verk, som rastlöst fortgått allt sedan Karl
IX fattade spiran. Först nu blef 1634 års regeringsform fullt
tillämpad. Denna var ej en regeringsform i nutidens mening,
d. v. s. en grundlag, som bestämmer rikets författning; hon var
en stadga för statsförvaltningen, som genom henne blef
fullständigt ordnad. Rådet blef först nu en ständig rådkammare
i hufvudstaden och medelpunkt för hela riksstyrelsen, hvilken
förgrenade sig i fem rikskollegier, nämligen Svea hofrätt,
krigskollegium, amiralitetskollegium, kansliet och räkningekammaren,
styrda af hvar sin bland de fem höge riksembetsmännen. En ny
hofrätt tillkom, nämligen Göta hofrätt i Jönköping; förmyndarne
upprättade äfven ett bergskollegium för bergsbruket och gjorde
början till ett kommerskollegium för handelsärenden. Hvad lan
dt-regeringen beträffar, blef länsindelningen nu fullt genomförd; i
spetsen för hvarje län stod en landshöfding, styresmannen öfver
Stockholms stad hette öfverståthållare, i gränsprovinserna kunde
tillsättas generalguvernörer. Alla dessa embetsmyndigheter voro
underkastade en noggrann ansvarighet inför förmän och medbröder.
Härmed hade Sveriges inre förvaltning erhållit den ordning, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
