Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytt i Böhmen och fann der emot sig en ny fiendtlig här under
Hatzfdd. Men äfven denna Mef i det blodiga slaget vid
Janko-witz l) fullkomligt slagen och anföraren sjelf tagen till fånga.
Vägen stod no Svenskarne öppen till kejsarens hufvudstad; de
framträngde genom Mähren och Österrike till Donan och initogo
brohufvudet midt emot Wien. Till Ungern sändes en afdelning
att möta den siebenbtirgske fursten Rågoczi, som med en talrik,
men oordnad härsmakt kom att förena sig med Svenskarne. Han
slöt likväl snart fred med kejsaren och drog sina farde, hvarpå
Torstensson med en af sjukdom medtagen här måste vända om mot
norr. Svårt ansatt af giktplågor, lemnade han hären hösten 1645.
Trettioånirigete rista tid. Westfaliska freden. Krigets följder.
Med början af 1646 öfvertogKarl GustafVrangel befälet
öfver svenska hären, och krigsskådeplatsen flyttades från kejsarens
arfländer till vestra Tyskland. Sachsen hade redan fornt slutit
särskildt stillestånd; nu skulle Svenskar och Fransmän tvinga
kurfursten i Bayern till fred och derpå med förenade krafter krossa
kejsarens makt. På sommaren 1646 förenade sig Svenskarne i
Hessen med en fransk här under Turenne; de förbundne tågade
derpå till Donau, intogo Schwaben och lade sig der i
vinter-qvarter, Svenskarne vid Bodensjön. Fransmännen, som gynnade
den bayerske kurfursten, utverkade (1647) åt honom neutralitet;
men då kurfursten vid första lägliga tillfälle bröt fördraget, så
blef Bayern till hämnd derför hemsökt med svåra härjningar.
Den kejserlige öfverbefälhafvaren Melander stupade i en träffning;
Vrangel och Turenne ryckte från vester emot Österrike, på samma
gång som general Königsmark genom öfverrumpling intog den s. k.
lilla sidan af Prag, der ett omätligt byte vanns. Den öfriga staden
belägrades hårdt af Svenskarne under befäl af pfalzgrefven Karl
Gustaf, Gustaf Adolfs systerson, som nu blef generalissimus
öfver de svenska härarne. Dessa sista motgångar tvungo kejsaren
att underskrifva freden.
«kt Den kongress, hvarigenom Westfaliska freden slutligen
1648 kom till stånd den 14 oktober 1648, hade fortgått under fem år
i de westfaliska städerna Osnabrück och Munster, den förra
Sveriges, den senare Frankrikes mötesplats. I kongressen deltogo de
1) Janhowitz eller Jmkau, by i mellersta Böhmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>