Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sett, i sin begynnelse en oundviklig och rättvis sak, men sedan
hon utan vilkor lagts i konungens hand, utsträcktes hon
småningom utöfver billighetens, ja stundom till och med öfver
rättvisans gränser. De mindre förläningarna, som blifvit skonade
1680, underkastades äfven reduktionen; snart gick det på samma
sätt med pante- och köpegodsen, hvilka i följd af nya
beräknings-sätt ofta måste återställas utan ersättning. Hvad som gjorde
reduktionen tryckande och förhatlig, var förnämligast, att hennes
gränser ej en gång for alla fastställdes, utan att hon ständigt
utvidgades till nya områden, och att begynnelsepunkten lemnades
obestämd; det uppkom derigenom en allmän osäkerhet i
egande-rätten. Dertill kom, att kommissionen förfor partiskt, när det
gällde kronans rätt. Hårdast genomfördes reduktionen i några af
de eröfrade provinserna, i synnerhet i Livland; och den sorgliga
följden deraf blef, att den hittills Sverige tillgifna adeln i
Östersjöprovinserna nu vacklade i sin trohet. För den svenska adeln
medförde reduktionen de vigtfgaste följder: hon bortryckte sjelfva
grundvalen för högadelns makt, nämligen jord besittningen, den
skarpa skilnaden emellan högadel och lågadel bortföll — det var
slut med stormansväldet i Sverige. I det hela medförde
reduktionen, jämte många lidanden för enskilde, stora fördelar för
landet: en jämnare fördelning af egendomen, förläningsväsendets och
stormansväldets fall samt bondeståndets frigörelse från beroendet
af adeln; det var slutligen reduktionen, som möjliggjorde Karl
XLs stora reformer, som satte honom i stånd att betala rikets
skulder och att lemna efter sig en fylld skattkammare. Det
belopp, som reduktionerna allt ifrån 1655 inbringade staten, utgjorde
cn årlig ränta af omkr. 2,300,000 daler s. m., hvaraf 2 mill.
tillkommit sedan 1680.
De ökade statsinkomsterna användes i första rummet till
krigsmaktens återupprättande. Karl XI var den, som
fullbordade den af Karl IX och Gustaf Adolf grundlagda indelningen
och roteringen. Största kostnaden för kronan medförde det
egentliga indelningsverket, hvarigenom dels kronogods anvisades
krigsbefälet till boställen, dels vissa hemman, s. k. rusthåU, fingo sina
utlagor förvandlade i skyldigheten att underhålla en ryttare med
häst. Fotfolket åter underhölls genom den ständiga roteringen
eller knektehållet; denna inrättning fanns väl redan förut i några
trakter, men vid 1682 års riksdag åtogo sig de flesta landskap i jgjg
Sverige möt frihet från utskrifning dylik rotering. Såväl ryttaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
