Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmark-Norge,
Kristian IY:s sextioåriga regering (1588—1648) blef en
vändpunkt i Danmarks historia. Under förra delen deraf stod
Danmark mäktigt och ansedt, det hade öfverhand i kriget mot
Sverige 1611—13 och uppträdde mot kejsaren i det trettioåriga
kriget 1625. Men den olyckliga utgången af denna strid gaf
Danmark en svår stöt. Rikets drätsel kom i oordning; den rika,
mäktiga adeln ville ej bidraga till behofvens fyllande, den var ej
längre så fosterländsk och aktningsvärd som förr, men egennyttig,
förvekligad och öfvermodig både mot konungen och de ofrälse
stånden. Andtligen fullbordades Danmarks ofard genom det andra
kriget mot Sverige 1643—45, hvarigenom landet utsögs, och
svagheten i det inre blottades. Den gamle konungen var djupt
nedböjd af rikets olyckor; dertill kommo äfVen husliga missöden.
Hans äldste son, den utvalde tronföljaren, dog före fadern. Med
sin andra gemål (på venster hand), Kirsten Munk, lefde han i
ett olyckligt äktenskap; af hans barn med henne blef en dotter,
den ädla, högsinta Leonora Kristina, gift med rikshofmästaren
Korfitz Ulfeldt, en annan med ståthållaren i Norge, Hannibal
Sehested.
Det var ej Kristian TV:s fel, att Danmark under hans regering
gick tillbaka. Han var Danmarks störste konung i nyare tider;
han var rastlöst verksam, kraftfull och nitisk samt rättrådig och
folklig till sitt väsen; hans fel voro omåttlighet och sinnlighet.
Sjelf god sjöman satte han flottan i ett ypperligt skick; han
upprättade en stående här både i Danmark och Norge, han främjade
handeln och sjöfarten, anlade städer och fabriker, fästningar och
slott, prydde sin hufvudstad med präktiga byggnader, ordnade
postväsendet och upprättade gymnasier. Ingen dansk konung har
egnat Norge en sådan uppmärksamhet; han besökte nästan
årligen detta land och for en gång utefter kusten ända till den ryska
gränsen; han anlade landets nu varande hufvudstad Kristiania
(1624), lät upptaga silfververket i Kongsberg och kopparverket i
Rörås o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
