Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya regeringsformen; han missbrukade deras förtroende och till—
vallade sig fullkomligt envälde genom den s. k.
arf-envålds-akten af 1661, hvilken han lät sina undersåtar rundt om i landet
underskrifva. Fredrik III satte kronan på verket genom att
utarbeta en ny grundlag för sina riken, kongeloven, hvilken gjorde
Danmark-Norges konung till den mest oinskränkte monark i Europa,
upphöjd öfver alla menskliga lagar.
Med enväldet följde en grundlig ombildning af hela rikets
styrelse. Denna sköttes hädanefter genom kollegier; förmännen
för dessa kollegier bildade geheimestatsrädet, som i sista hand
af-gjorde frågorna, dock konungen obetaget att omedelbart i sitt
kabinett fatta beslut. Länen indrogos, och i stället indelades riket
i amt. Kronans inkomster tillväxte betydligt och användes till
krigsmaktens förstärkning. För Norge medförde enväldet den
fördelen, att det slapp stå under det danska riksrådet och således
upphörde att vara ett lydrike under Danmark; till envåldskonungen
kom Norge i samma ställning som Danmark.
Enväldets största betydelse för Danmark var, att det
krossade adelsväldet, minskade afståndet emellan de olika klasserna
och gjorde alla lika under den absolute konungen. Men flera gamla
missbruk fingo qvarstå, och nya skapades af envåldskonungarne.
Intet gjordes för att mildra allmogens tunga lott, och adeln fick
behålla en god del af sina företrädesrättigheter; dess politiska
inflytande öfvergick deremot till embetsståndet, hvarigenom ett
starkt embetsmannavälde grundlädes.
( Dessa missförhållanden framträdde ännu mer, då efter Fredrik
III:s död 1670 hans son Kristian V uppsteg på tronen. Denne
konung var, liksom hans fader och de fleste af hans efterföljare
på Danmarks tron, mer tysk än dansk till bildning och tänkesätt.
En mängd tyske lycksökare invandrade i Danmark, gynnades och
upphöjdes på de inföddes bekostnad; tyskt språk och tyska seder
fingo allt mer insteg i riket. För att bilda en motvigt mot den
gamla danska adeln, skapade Kristian V en ny högre länsadel af
grefvar och baroner, mest bestående af Tyskar, hvilka begåfvades
med stora privilegier. Vidare infördes riddareordnar
(Elefant-och Danebrogsorden) samt rangväsendet, hvilka inrättningar blott
tjenade till att befordra fåfanga och rangsjuka. Det saknades
dock ej häller gagneliga företag under denne regent: dit hör
ut>-gifvandet af den första allmänna lag för Danmark, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
